WHO-fördraget: en klar seger för läkemedelsindustrin och ett hot mot folkhälsan
WHO:s generalförsamling avslutades den 1 juni med att man antog huvudpunkterna i de planerade förändringarna av det internationella hälsoreglementet och delar av pandemifördraget. Sedan dess har det pågått en debatt om vilka negativa effekter dessa förändringar kommer att ha. Den som tror att motståndet kommer att vara framgångsrikt bortser från WHO:s roll i coronapandemin under de senaste fyra åren.
Källa: TKP.at: TKP.at, Dr Peter F. Mayer, 04 juni 2024
Läkemedels- och pandemiindustrin och dess miljardärägare lade 2022 fram ett maximiprogram som skulle ha gett dem stor handlingsfrihet i framtiden med hjälp av ytterligare falska pandemier. Dessa maximikrav misslyckades delvis på grund av motstånd från det globala Syd och det pedagogiska arbete som utfördes av många forskare, civilsamhällesorganisationer och fria medier. Detta är dock inte den avgörande faktorn, utan snarare det faktum att man beslutade om tillräckliga åtstramningar för att ge det farmaceutiska-digitala-finansiella komplexet medel att permanent upprätthålla pandemin.
James Roguski och framför allt ”Aktionsbündnis Freie Schweiz” har analyserat exakt vilka dessa medel är. Sander-Faes har rapporterat om detta i detalj här. De viktigaste punkterna är omdefinieringen av ”pandemiskt nödläge”, nya statliga myndigheter som en förlängning av WHO, omdefinieringen av ”relevanta hälsoprodukter” (allt som skapar vinster för läkemedelsindustrin) eller striktare WHO-kontroll över resebestämmelser.
Detta måste ses mot bakgrund av WHO:s agerande i samband med coronapandemin. WHO använde ett luftvägsvirus, vars genomsnittliga IFR (infektionsdödlighet) redan i mars 2020 hade fastställts i studier av toppforskare till att ligga i intervallet för medelhög influensa, för att förklara en pandemi. Alla tidigare giltiga epidemiologiska regler och rön kastades sedan överbord och en rad evidensfria och skadliga bestämmelser infördes, t.ex. masker, nedstängning, olämpliga PCR-tester, distanseringsregler, kontaktspårning, nedstängning av företag och skolor. Dessutom finns det regler som t.ex. räkning av påstådda covid-dödsfall om ett positivt PCR-test fanns tillgängligt inom 28 dagar.
Höjdpunkten var den globala vaccinationskampanjen, som enligt WHO var nödvändig för att uppnå flockimmunitet. WHO fortsätter att hävda detta på sin webbplats. Jag har analyserat hur WHO:s påståenden har utvecklats här. Tiotals miljoner vaccindödsfall har orsakats, vilket ökningen av överdödligheten sedan vaccinationskampanjen inleddes visar, liksom hundratals miljoner vaccinskador. Resultatet är en nedgång i födelsetalen och den genomsnittliga förväntade livslängden.
Med denna prestation från WHO:s sida skulle man kunna förvänta sig att de framtida befogenheterna för en organisation som just har orsakat enorm skada skulle minska. Det motsatta har hänt, den har fått mer makt och resurser för att ännu effektivare driva igenom det farmaceutiska-digitala-finansiella komplexets intressen. WHO finansieras till 80 procent av just detta komplex. WHO är en klassisk organisation för korporativism, sammansmältningen av företagsmakt och statsmakt, som enligt Benito Mussolini också kallas fascism. WHO är en korporativistisk och därmed fascistisk organisation som har fått mer makt.
Låt mig kort ta upp frågan om vilka som var inblandade och hur ländernas delegationer sattes samman. Jag har rapporterat om DACH-ländernas delegationer här. I toppen finns herrar som Lauterbach, som Der Spiegel rapporterade om den 28 mars 2004 under rubriken Der Einfüsterer:
”… för bara några år sedan var han känd för att utföra läkemedelsstudier på uppdrag av läkemedelsindustrin. Bara under år 2000 fick han över 800.000 euro i bidrag från tredje parter för detta.
Han var också involverad i en studie om det fettsänkande läkemedlet Lipobay – det läkemedel som tillverkaren Bayer drog tillbaka från marknaden 2001 på grund av dödsfall. Lauterbach var lika omedveten om de tidiga indikationerna på att Lipobay var potentiellt farligt som hans klienter var.”
En stor del av ledamöterna var ländernas fasta representanter i Genève, dvs. tjänstemän som står i ständig nära kontakt med WHO-byråkraterna och utan tvekan är starkt påverkade av dem, samt tjänstemän från respektive hälsoministerium. I vilken utsträckning de redan har muterat till läkemedelsförsäljare kan ses i detta exempel på ett marknadsföringsevenemang för MSD:s HPV-vaccin som var förklätt till ett utbildningsprogram för läkare.
Slutsatsen är att WHO har fått ytterligare vapen för att organisera pandemier, vilket man förmodligen kommer att göra härnäst med fågelinfluensan. De kan organisera världsomspännande mRNA-vaccinationskampanjer och den här gången inte bara för människor utan även för boskap och husdjur. De kan till och med genomdriva utslaktning av stora boskapsbestånd (t.ex. nötkreatur). WHO:s generaldirektör Tedros är bara en ställföreträdande agent för finansiärerna.
Nu är det upp till staterna att protestera mot och förkasta dessa förändringar. En motsvarande demokratisk process har redan inletts i Schweiz.
Suggest a correction