EU förbereder för total kontroll över det digitala rummet
Källa: Norbert Häring Norbert Häring, Money & Markets, 15 april 2024
Om du stöter på webbplatsen Hatedemics.eu har du upptäckt toppen av ett enormt isberg av systematisk manipulation och censur av det digitala rummet från makthavarnas sida. (Jag kom över den via ett inlägg (tyska) på Apollo News).
Hatedemics är ett projekt som finansieras av EU med en miljon euro för att utveckla programvara (”artificiell intelligens”) för att söka i det digitala rummet efter oppositionella åsikter och rörelser. Den artificiella intelligensen är också tänkt att hjälpa till med formulering och spridning av kontra-narrativ.
Under ledning av det italienska forskningscentret för artificiell intelligens Fundazione Bruno Kessler har ett konsortium bestående av 13 partners tilldelats kontraktet för att utveckla mjukvaran.
Bland annat ingår det globalt verksamma estniska säkerhetsföretaget Saher (säkerhetsvakt), som har filialer i Storbritannien och är verksamt inom bland annat terrorismbekämpning.
Det gäller också faktagranskare som FACTA och Pagella Politica, som främst tjänar sina pengar genom EU-projekt och från sociala medieplattformar. EU har tvingat de senare att anlita sådana privata faktagranskningsföretag som innehållscensorer med en uppförandekod mot desinformation.
Konsortiet omfattar vidare andra sådana faktagranskare från andra länder och civila organisationer inom mångfald och jämställdhet. Det inkluderar även offentliga institutioner.
Hatedemics är en del av CERV-programmet (Citizens, Equality, Rights and Values) på 16 miljoner euro, genom vilket EU-kommissionen förser politiskt lämpliga så kallade ”icke-statliga organisationer” med statliga medel för att ”öka medvetenheten om kapacitetsuppbyggnad och genomförandet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna”.
Offentlig-privat partnerskap för censur
I inbjudan att lämna förslag till EU:s CERV-program står följande:
”Projekt inom denna prioritering bör syfta till att göra det möjligt för organisationer i det civila samhället att inrätta mekanismer för samarbete med offentliga myndigheter för att stödja rapportering av hatbrott och hatpropaganda, att säkerställa stöd till offer för hatpropaganda och hatbrott och att stödja brottsbekämpning, bland annat genom utbildning eller metoder och verktyg för datainsamling. Projekten bör också fokusera på aktiviteter som tar itu med hatpropaganda på nätet, inklusive rapportering av innehåll till IT-företag, utformning av motverkande narrativ och kampanjer för att öka medvetenheten samt utbildningsaktiviteter för att ta itu med de samhälleliga utmaningarna med hatpropaganda på nätet.”
Projektet Hatedemics, som var framgångsrikt med sin ansökan, syftar till att använda artificiell intelligens för att göra så kallade civilsamhällesorganisationer och myndigheter lämpliga för kampen mot ”hatpropaganda” på nätet. Detta används som en synonym för konspirationsteorier, hat, agitation och desinformation. Genom att tillhandahålla verktyg för artificiell intelligens ska organisationer i det civila samhället få möjlighet att övervaka, upptäcka och rapportera hatpropaganda på internet.
Programvaran kommer också att skapa ”dialogbaserade kontra-narrativ” och automatiskt mäta de beteendeförändringar som uppnås genom användning av motberättelser.
Projektets sponsorer lovar: ”Kombinationen av dessa tekniker kommer att möjliggöra mer riktade och lägliga insatser på nätet.”
Mentor och pionjär USA
En miljon euro är knappast tillräckligt för att utveckla ett AI-program av det slag som beskrivs. Men det är nästan säkert inte nödvändigt. Det finns nämligen en pionjär som gärna ställer sitt förarbete till förfogande för en censurinriktad EU-kommission, så att den kan anpassa det till lokala förhållanden och språk. Förarbetet kommer, som sig bör, från det land där de stora digitala plattformar vars censur det handlar om har sin bas.
National Science Foundation (NSF), den amerikanska myndigheten som finansierar vetenskap, har delat ut minst 39 miljoner dollar från 2021 till olika universitetsgrupper och företag för att utveckla artificiell intelligens för automatiserad forskning och censur av medier i det digitala rummet. Detta framgår av en delrapport daterad den 5 februari 2024 om National Science Foundation (NSF) från den amerikanska kongressens undersökningskommitté för olagliga statliga censuraktiviteter.
Av e-mail och presentationer som kommittén har kunnat utvärdera framgår det tydligt att de inblandade är medvetna om att det rör sig om ett censurprogram. Det framgår också tydligt av rapporten att NSF aktivt dolde sin marknadsföring av de tvivelaktiga programmen.
Skaparna av WiseDex, ett av de finansierade AI-programmen, lovordar det som ”en möjlighet för plattformens beslutsfattare att outsourca den svåra uppgiften att censurera”.
Det NSF-finansierade Co-Inisghts-programmet verkar komma särskilt nära det som EU-kommissionen förväntar sig av Hatedemics. Enligt beskrivningen kan programmet filtrera ut artiklar för faktakontroll och jämföra uttalanden från artiklar med faktakontrollerade artiklar. Det ska också driva automatiserade kanaler för visselblåsare och omvandla informationen till motåtgärder. I en presentation lovar teamet att Co-Insights kan analysera 750.000 blogg- och medieartiklar per dag och skanna data från alla större sociala medieplattformar.
CourseCorrect-programmet, som ”stöder journalisters, utvecklares och medborgares ansträngningar att faktagranska icke godkänd information”, har ett liknande fokus.
Hatedemics-konsortiets uppgift bör därför endast vara att snickra ihop något som passar det flerspråkiga EU från ett eller flera av dessa censurprogram.
Slutsats och diskussion
EU tillhandahåller storskalig finansiering och tekniskt stöd till vänligt sinnade organisationer i ”det civila samhället” och offentlig-privata partnerskap för att hjälpa till att censurera eller motverka avvikande narrativ på nätet. Detta kompletterar de olika EU-initiativ som tvingar digitala plattformar att blockera eller begränsa spridningen av obekvämt innehåll. Tack vare EU:s Digital Services Act (DSA) kan de ”riktade ingripanden på nätet” som projektorganisatörerna på Hatedemics lovar att möjliggöra bli öppet totalitära.
Lagen gör det möjligt att förklara helt lagligt innehåll som ”skadligt” och därmed föremål för radering. Eftersom plattformarna hotas av mycket höga straffavgifter säkerställs att viljan att censurera är hög och att de i tveksamma fall hellre raderar och blockerar än riskerar straffavgifter.
I händelse av en ”kris” blir de möjliga ”onlineingripanden” som Hatedemics hjälper till att förbereda ännu mer drastiska (tyska). DSA:s ”krishanteringsmekanism” (artikel 36) träder då i kraft och EU-kommissionen kan omedelbart kräva radikala åtgärder av de digitala företagen – t.ex. att manipulera sökalgoritmerna så att allt ovälkommet blir ospårbart eller att demonetarisera alla ovälkomna utgivare och publicister. Det är upp till EU-kommissionen att besluta om vilka andra åtgärder, utöver de som exemplifieras i lagen, man vill komma med och vad man anser vara en kris.
I händelse av en ”kris” kan EU-kommissionen därför använda resultaten och möjligheterna i program som Hatedemics för att ta total kontroll över den information och de åsikter som sprids på internet via digitala plattformar. Så länge man ännu inte har utlyst en kris kommer man att begränsa sig till manipulation och censur med hjälp av de mer subtila metoderna i offentlig-privata partnerskap.
Det är tillrådligt att bygga upp mer analoga kontakter och strukturer och inte förlita sig för mycket på den snabbt minskande friheten i det digitala rummet. Teknokrater med totalitära ambitioner kan bara övervaka det digitala rummet automatiskt och noggrant med hjälp av algoritmer. De kan inte göra detta med verkliga möten mellan människor.
Suggest a correction
