Skolor tecknar avtal om mobiltorn – utan att berätta för föräldrarna
Telekombolag kontaktar skolstyrelser över hela USA och erbjuder sig att installera trådlösa torn i utbyte mot vad som initialt verkar vara en lukrativ inkomstkälla för de ofta penningstinna skolorna. Men avtalen gynnar ofta telekombolagen och tornen kan utgöra hälsorisker, säger experter.
Publicerad i The Defender 22 maj 2024 av Michael Nevradakis, Ph.D.
Stora telekomföretag närmar sig skolstyrelser över hela USA och erbjuder sig att installera trådlösa torn vid skolor i utbyte mot vad som initialt verkar vara en lukrativ inkomstström för de ofta kontantbegränsade skolorna.
Men är dessa erbjudanden så bra som de annonseras eller innehåller de risker för skolor – och barn?
I veckans ”Defender In-Depth” berättade Suzanne Burdick, Ph.D., och Jenny DeMarco, som har en magisterexamen i utbildning, för värden Michael Nevradakis, Ph.D., att kontrakt för mobiltorn, långt ifrån att erbjuda ”enkla pengar”, ofta låser in skolstyrelser i årtionden på ogynnsamma villkor.
Burdick, en reporter för The Defender, skriver en serie undersökande artiklar om trådlös exponering i skolor.
DeMarco är kommunikationsdirektör för Virginians for Safe Technology och medgrundare av National Call for Safe Technology.
Burdick sa att de lagstadgade gränsvärdena för exponering för trådlös radiofrekvens (RF) är föråldrade.
De tillade att skoldistrikt ofta misslyckas med att informera föräldrar innan de undertecknar sådana kontrakt, medan miljöeffektsstudier vanligtvis inte genomförs.
De sa också att Federal Communications Commission (FCC) ignorerade ett domstolsbeslut om att se över sina gränsvärden för RF-exponering, som antogs 1996 och har varit oförändrade sedan dess. Children’s Health Defense (CHD) har inlett en rättslig process mot FCC.
Big Telecom ’utnyttjar skolstyrelser och skolledare’
Burdick sade att ”en perfekt storm” är under uppsegling, på grund av kombinationen av snabba tekniska framsteg och en ”telekomindustri som vill tjäna pengar på dessa framsteg” genom att ”öka sina ansträngningar att rulla ut sin infrastruktur.”
Men ”genom att göra det har den verkligen riktat in sig på, och jag skulle kunna säga, utnyttjat, skolstyrelser och skolledare”, sa Burdick.
Burdick säger att skolor som letar efter nya inkomstströmmar ser torninstallationen som ett sätt att generera passiva inkomster.
Men det som ”vid första anblicken framstår som en självklarhet för skolledarna” kommer till priset av att de inte ”inser konsekvenserna av detta när det gäller hur långa kontrakten är, de möjliga hälsoeffekterna och hur lite ordentlig statlig tillsyn det finns över branschen”, säger Burdick.
DeMarco har förespråkat mot sådana kontrakt på hennes barns privatskola och andra skolor i hennes område. Hon sa att en lokal gymnasieskola undertecknade ett 35-årigt tornkontrakt, som innehåller en inledande 10-årsperiod och fem års förnybara villkor.
”De förnybara villkoren är endast förnybara för telekom- eller tornföretaget. Det finns ingen undantagsklausul för skolan”, säger DeMarco. ”Det är nästan som tobaksvetenskap, där de kanske vet att förnekelsens damm kommer att brista någon gång och de inte vill att det ska påverka deras intäkter när det gör det.”
”Många gånger tillåter avtalen telekombolagen att modifiera tornen, underhålla dem eller byta ut dem”, säger Burdick. Detta kan innebära att en initial placering av en antenn senare ensidigt kan omvandlas till ”en hel massa 5G-antenner.”
Burdick nämnde exempel på avtal som gjorde det möjligt för telekomföretag att ge endast 48 timmars varsel innan de utökade sina tornplatser, eller där skolstyrelser godkände kontrakt för mobiltorn efter ”48 sekunders diskussion.”
I det senare fallet blev föräldrar i Wyandotte, Michigan, ”helt förståeligt arga” eftersom skolstyrelsen inte hade rådfrågat dem innan de skrev under avtalet. Föräldrarna stämde T-Mobile och fick ett besöksförbud som blockerade aktiveringen av antennerna.
Efter överklagande avvisades dock deras fall och antennerna aktiverades. Föräldrarna har nu överklagat. ”Det har verkligen splittrat samhället i och med att många föräldrar har tagit sina barn ur skolan”, säger Burdick. ”Det har varit en riktig röra.”
DeMarco noterade att trots avtalsvillkor som till en början verkar lockande ger Big Telecom-kontrakten ofta skolorna endast begränsade ekonomiska fördelar, eftersom de årliga hyresavgifterna, förutom en relativt stor förskottsbetalning när avtalet undertecknas, är låga och ofta delas mellan alla skolor i distriktet – och tornföretaget.
”Det är en liten droppe i havet”, för vilken ”du utsätter människor för risk”, sa DeMarco.
Skolstyrelsens demokratiska processer är ofta ”bristfälliga” eftersom föräldrar stängs ute
DeMarco och Burdick sa båda att skolstyrelserna ofta ignorerar föräldrars och elevers oro över säkerheten och avtalsvillkoren.
”Det går bara in i ena örat och ut genom det andra”, sa DeMarco, tillsammans med en brist på informerat samtycke. ”Föräldrarna får inte veta att det här händer. Man kan inte ens komma till den punkten att man säger något eftersom man inte vet att det händer.”
När ett torn väl är placerat, godkänt och under uppförande är det ”mycket, mycket svårt – om inte omöjligt, att få det omvänt eller nedtaget”, säger DeMarco.
DeMarco sa att tornföretag riktar sig till skolor eftersom de inte har lika mycket byråkrati som län eller städer. Processer som involverar skolor är vanligtvis ”snabba”, medan ofta ”lärare inte är utbildade i detta specifika ämne och det är en enkel försäljning.”
”Säkerhet” som anledning till att bygga trådlösa torn – men säkerhetsrisker ignoreras
Enligt DeMarco tecknar vissa tornföretag ”masterleasingavtal med skolstyrelser eller med län”, inklusive Virginia län där hon bor – som hon sa använde nödbefogenheter som antogs till följd av COVID-19-pandemin för att rusa igenom sådana kontrakt med liten tillsyn eller granskning.
”COVID-befogenheterna gav en man i vårt län möjlighet att godkänna all infrastruktur för mobiltelefoner inom länet”, säger hon. ”Det behövde inte gå igenom planeringsprocessen … något offentligt meddelande, inget av det.”
DeMarco sa också att skolstyrelser vanligtvis inte genomför miljökonsekvensstudier innan de undertecknar kontrakt eller innan de bygger trådlösa torn. ”De skriver i princip bara under … och det är allt.”
Burdick och DeMarco sa att skolstyrelser ofta citerar säkerhetsproblem, till exempel en utökad förmåga att ringa 911, för att motivera placeringen av trådlösa torn vid skolor.
DeMarco sa att skolstyrelserna samtidigt tenderar att dölja de möjliga negativa hälsoeffekterna av strålningen från trådlösa torn, och noterade att hennes lokala skolmyndigheter ”utelämnade det från konversationen som om det inte existerar” eller har hävdat att sådana hälsorisker aldrig bevisades existera.
I samtal med tornföretagsägare sa DeMarco att hon har fått höra att dessa företag bara ”behöver oroa sig för efterlevnad” av FCC-regler, men ”inte behöver oroa sig för säkerhet.”
Burdick säger att FCC:s gränsvärden för RF-exponering fastställdes 1996, baserat på studier som genomfördes på 1970- och 80-talen. De tittar bara på en möjlig skademekanism – värmeeffekter, eller om RF skapar uppvärmning i mänskliga celler, men ”blundar för alla andra biologiska effekter som kan uppstå” eller långsiktiga skador.
USA:s miljöskyddsmyndighet hade tidigare en hel avdelning för strålskydd, men den lades ner, säger Burdick.
Efter en rapport från 2012 från Government Accountability Office, där FCC uppmanades att se över sina gränsvärden från 1996, inledde FCC en flerårig utredning. Enligt Burdick lämnade forskare in ”tusentals sidor med bevis” som visade att det fanns ”biologiska effekter” även vid nivåer under dem som orsakar uppvärmning.
Men i december 2019 slog FCC fast att det inte fanns ”någon lämplig grund” för att ändra gränsvärdena för RF-exponering och avslutade sin utredning. CHD och andra organisationer lämnade in stämningsansökningar mot FCC under 2020 och utmanade detta beslut.
År 2021 beslutade en federal appellationsdomstol att FCC inte hade beaktat alla vetenskapliga bevis för de negativa hälsoeffekterna av trådlös teknik och krävde att FCC skulle göra en ny granskning av bevisen. Ändå har FCC hittills trotsat domen.
Burdick noterade att CHD ”har fortsatt att sätta press på FCC att agera”, genom att lämna in en framställan till FCC förra året och planera en ny juridisk ansökan under de kommande månaderna. Hon citerade flera nyligen genomförda studier som visar på potentiellt allvarliga hälsorisker i samband med exponering för radiofrekvent strålning, bland annat hos elever i grundskolan och ungdomar.
FCC:s regler ”tar inte heller hänsyn till de kumulativa effekterna” och de långsiktiga effekterna av RF-exponering, säger DeMarco och påpekar att Telecommunications Act från 1996 hindrar delstats- och länsmyndigheter från att fatta beslut om ansökningar om trådlösa torn baserat på ”miljöeffekter”, vilket inkluderar hälsoeffekter.
”Vi bör använda försiktighetsprincipen, särskilt när det gäller barn”, sade DeMarco.
Burdick sa att CHD ”leder vägen” när det gäller att utmana FCC:s regler, bland annat genom online-resurser för allmänheten och rättsfall – ett i New Jersey, andra med hänvisning till Americans with Disabilities Act om de möjliga skadorna av elektromagnetisk överkänslighet.
Se ”The Defender In-Depth” här:
Lyssna på podcasten på Spotify.
Michael Nevradakis, Ph.D., baserad i Aten, Grekland, är seniorreporter för The Defender och en av programledarna för CHD.TV:s ”Good Morning CHD”
Suggest a correction
