Fågelinfluensa hos nötkreatur – inkonsekvenser och frågor (del 1)

Under de senaste veckorna har det kommit alltmer oroande rapporter om den utbredda förekomsten av det högpatogena aviära influensaviruset A (H5N1) av klad 2.3.4.4b. Fram till mars 2024 förekom inga utbrott av denna virusklad hos tamboskap. Den 25 mars meddelade sedan amerikanska federala tjänstemän att den högpatogena aviära influensastammen hade upptäckts hos mjölkkor. Den 27 april 2024 bekräftade USDA ”infektioner” med denna stam i 34 mjölkkobesättningar i nio amerikanska delstater.

Källa: TKP.at, DDr: TKP.at, DDr. Siguna Müller, ursprungligen publicerad 07 maj 2024

Pressen har upprepade gånger varnat för att viruset kan utvecklas, bli mer virulent och anpassa sig till människor. Även om tjänstemän och MSM ständigt använder termer som ”infekterad”, ”virus” och ”bekräftad” är det oklart vad som har bevisats. Var det bara genetiska fragment eller ett riktigt virus som hade hoppat över arter och lärt sig att infektera och göra däggdjur som nötkreatur sjuka?

Naturligtvis kan HPAI-virus överföras från vilda fåglar till tamfjäderfä och andra fågel- och djurarter. FDA medger att även om fågelinfluensavirus normalt inte smittar människor, så har det förekommit enstaka fall av infektion hos människor. Vad man inte medger är att ingen av dessa infektioner någonsin har lett till en pandemi, trots att man gång på gång uttrycker farhågor om att en sådan är nära förestående.

Det är värt att notera att USA:s jordbruksdepartement USDA och Kina har arbetat med forskning om fågelinfluensan H5N1 sedan 2021 – det år då det nuvarande utbrottet uppenbarligen började. John S. Leake och Nicolas Hulscher påpekar att detta arbete chockerande nog utfördes via seriell överföring genom gräsänder – ”den vanligaste och mest utbredda ankan på jorden, som kan korsa sig med 63 andra arter” Om viruset rymde från ett laboratorium skulle det sannolikt smitta de vilda flyttankor som flyger över hela Nordamerika och Eurasien och bokstavligen förorena ”ALLT”.

WHO ignorerar de uppenbara luckorna i det nuvarande narrativet om hur viruset kom till Nordamerika och skyller återigen på naturen snarare än på människans laboratoriearbete, men varnar,

”Forskarna befarar att om H5N1-viruset tillbringar mer tid hos däggdjur kan det utvecklas så att det lättare smittar människor och sprids genom luften. ”

En närmare titt på det framväxande narrativet har avslöjat många paralleller med COVID-19-pandemin, liksom ytterligare inkonsekvenser och allvarliga problem.

De senaste veckornas fokus

En unik aspekt av det nya narrativet är den om mat och foder. Den 23 april 2024 rapporterade Politico ”Fågelinfluensavirusfragment upptäckt i mjölk från detaljhandeln i USA”.

Artikeln motsäger omedelbart sig själv (vissa kanske kan tro att den är avsiktligt vilseledande).

Politico medger att ”det fortfarande är oklart om det upptäckta viruset var aktivt”. Men de betonar upprepade gånger att ”viruset” har upptäckts.

Under tiden har många medier rapporterat om förekomsten av viruset. Men när det gäller hur viruset isolerades och om ett aktivt virus hittades, stöter vi på luckor och inkonsekvenser. Till exempel meddelade FDA den 25 april 2024 att i mjölk,

”cirka 1 av 5 av de prover som testats i detaljhandeln är positiva för HPAI-virusfragment …”.

Anmärkningsvärt nog fortsätter FDA med att säga att detta inte är en indikation på ett levande virus och betonar att:

”Som nämnts ovan och som anges i vår sammanfattning nedan representerar qPCR-positiva resultat inte nödvändigtvis ett faktiskt virus som kan utgöra en risk för konsumenterna. Ytterligare tester behövs för att avgöra om den intakta patogenen fortfarande är närvarande och smittsam, vilket skulle bidra till att avgöra om det finns en risk för sjukdom om produkten konsumeras. FDA testar alla positiva resultat med hjälp av ägginokuleringstester, vilket är den bästa metoden för att avgöra om det finns ett smittsamt virus.”

Huvudbudskapet är att det för närvarande inte finns något smittsamt virus i mjölk från detaljhandeln. Pressen målar dock upp en annan bild.

”Mjölkförsörjningen är säkrad”: Biden-administrationen försöker lugna amerikanerna när fågelinfluensan sprider sig”, säger man. Dessa och många andra medier betonar förekomsten av patogenen – som om den hade bekräftats och det levande viruset hade upptäckts.

Vad är det vi har att göra med – virusfragment eller ett helt levande virus?

Jag har inte sett någon tydlig oberoende bekräftelse på att ett livsdugligt virus har hittats. Det sätt på vilket det sprids av MSM verkar övertygande. Den 25 maj 2024 fick vi veta att:

”fågelinfluensa har upptäckts i 33 mjölkbesättningar i åtta stater, enligt de senaste uppgifterna från USDA.”

Sedan skriver tidskriften Nature i sitt nummer av den 27 maj att RNA-tester har visat att fågelinfluensaviruset har spridits i flera månader, mycket längre än man tidigare trott. Vi informeras om att FDA:

”bekräftade infektioner med den stam som kallas H5N1 i 34 mjölkbesättningar i nio stater den 30 april”.

Jag kan inte kommentera varför detta datum anges tre dagar efter det att artikeln publicerades. Vad som är viktigt är att myndigheterna under tiden inte bara talar om ett riktigt virus (och inte bara fragment), utan också att de nu påstår sig ha en klar uppfattning om ursprunget till detta ”virus”.

”Utbrottet började sannolikt när viruset hoppade från en infekterad fågel till en ko, troligen i slutet av december eller början av januari förra året.”

Observera likheten med det påstådda zoonotiska ursprunget till SARS-CoV-2 – ett oupptäckt hopp mellan arter. För fågelinfluensaviruset tros ett sådant ”engångsöverspill” ha inträffat i slutet av december eller början av januari. Sedan dess har det förekommit:

”en omfattande, oupptäckt spridning av viruset – vilket tyder på att fler nötkreatur än vad som tidigare rapporterats kan ha smittats med fågelinfluensa i USA och till och med i angränsande regioner.

Det finns fortfarande farhågor om att viruset sprids ”bortom symtomatiska mjölkbesättningar”. Jag påstår inte att covid-19 bara var symtomfri utan vi vet att sjukdomen var lindrig hos de allra flesta. Eftersom SARS-CoV-2 liknar säsongsinfluensa var dödligheten betydligt lägre än de alarmerande 3,4 procent som WHO förutspådde.

Ironiskt nog betonar USDA nu att myndigheten, tillsammans med CDC, delstatliga veterinärmyndigheter och folkhälsomyndigheter, utreder ”sjukdomen hos mjölkkor” trots att den påstådda spridningen av fågelinfluensa hade börjat asymptomatiskt.

Hur ser då denna sjukdom ut?

Kliniska tecken

Nötkreatur som påstås ha smittats av fågelinfluensaviruset uppvisar vanligtvis inga symtom. Även om USDA också listar några kliniska tecken är de alla extremt milda (se figuren nedan).

Källa: https: //www.aphis.usda.gov/sites/default/files/hpai-livestock-case-definition.pdf

Jag tycker att det är ironiskt att fokus här inte helt och hållet ligger på det påstått drabbade djuret. I stället flyttas fokus till mjölken – och därmed till konsumenten. Informationen presenteras som: ”Mjölken ser onormal ut. Den kan vara farlig.”

Diagnostiska kriterier

Definitionen av ett ”fall” är exakt definierad av USDA. Ett kriterium är det sätt på vilket den påstådda patogenen orsakar sjukdom hos djuren. Som just beskrivits finns det dock inga tydliga kliniska tecken. Trots detta betonar USDA att ”viruset har klassificerats som högpatogent genom analys av klyvningsställen och bioassaytestning”. Detta bidrar säkert till att underblåsa rädslan, fastän attributet ”högpatogent” avser allvarliga effekter hos fåglar och inte hos människor.

Det andra diagnostiska kriteriet bestämmer urvalet av prover. Dessa tas från mjölk och bröstkörtelvävnad – men bara hos digivande djur; hos icke digivande djur ska man i stället använda djupa nässvabbar (varför låter detta bekant?).

(Obs: Den kraftiga koncentrationen i mjölk – där viruset sägs finnas i förvånansvärt höga koncentrationer – får det att framstå som om viruset utgör den största risken för konsumenterna – och den 15 april begränsade Colombia faktiskt importen av nötkött och nötköttsprodukter från USA på grund av fågelinfluensa hos mjölkkor. Ändå flyttas ”diagnosen” till näsflöde. Jag har aldrig analyserat sådana flytningar, men jag har sett var dessa djur sticker in sina näsor! Naturligtvis får nötkreatur i sig och andas in alla möjliga typer av patogener från miljön, som sedan filtreras genom deras immunsystem i slemhinnorna. Det borde därför inte komma som någon överraskning att genetiskt material från miljön kan upptäckas i nässvabbar. Detta betyder inte att djuret är infekterat med en patogen, dvs. att dessa virus kan ta sig in i djurets celler, föröka sig och orsaka sjukdom, eller att denna patogen kan överföras på något sätt och skada andra kor eller de som konsumerar deras produkter)

Det sista ”diagnostiska” steget bygger på realtidstestning med polymeraskedjereaktion (PCR). USDA skriver att ett ”stamspecifikt PCR-test är tillgängligt för patotypning för H5-klad 2.3.4.4b vid NVSL.”

Jag tror inte att jag behöver upprepa detaljerna i den ”diagnostiska” katastrofen vi hade med ”upptäckt” av SARS-CoV-2. Många fel i missbruket av PCR-testet har tydligt exponerats (varav många har jag sammanfattat i min bok).

Även med fågelinfluensaviruset vet vi inte om ”testet” felaktigt plockar upp föroreningar, verkliga virusfragment eller ett helt virus. Finns det bevis för att ett levande virus infekterar nötkreatur, och om så är fallet, vilken är dess belastning? Eller är de flesta positiva fall helt enkelt falskt positiva på grund av de vansinniga Ct-nivåerna?

Definition av fall

USDA skiljer mellan ett ”misstänkt fall”, ett ”förmodat positivt fall” och ett ”bekräftat positivt fall”. Det är viktigt att notera att i de två första fallen är sjukdomen inte en avgörande nyckelparameter. Djuret behöver inte uppvisa några tydliga kliniska tecken. Ett presumtivt positivt fall fastställs t.ex. genom ”rRT-PCR med eller utan kompatibel sjukdom”.

Nu är vi igång igen! Mullis, den ursprungliga uppfinnaren av PCR-testet, påpekade särskilt att denna kraftfulla rutin inte bör användas för diagnostiska ändamål. Det finns många viktiga tillämpningar, men inte för att diagnostisera sjukdomar, särskilt inte om djuret inte ens uppvisar karakteristiska kliniska tecken – eller inga alls!

Baserat på ett positivt PCR-test lovar USDA att identifiera ett”bekräftat positivt fall” genom att:

”Identifiering av HPAI H5N1 klad 2.3.4.4b NVSL med ett molekylärt test; sekvensering av hela genomet utförs för att bestämma genotypen.”

Trots kraftigt sänkta kostnader och förbättrad teknik för helgenomsekvensering är detta dock fortfarande en enorm insats som inte kan genomföras i stor skala. Vid en befarad, iscensatt eller verklig pandemi kommer det definitivt att vara omöjligt att utföra WGS för alla de många djur som drabbas.

Genetisk testning

Den 21 april 2024 publicerade USDA de genetiska sekvenserna för influensa A-viruset H5N1 på en offentligt tillgänglig webbplats. Man uppgav att man hade gjort 239 genetiska sekvenser av det amerikanska H5N1-influensaviruset klad 2.3.4.4b allmänt tillgängliga. Det är viktigt att förstå vad detta handlar om.

Det finns ingen indikation på att detta är ”bevisade isolat” som uteslutande kommer från ”smittade” nötkreatur.

Jag anser att det är tveksamt om detta bevisar att WGS uttryckligen och uteslutande härrör från ett virus som isolerats uteslutande från nötkreatur. Nötkreatur utsätts för virala genetiska föroreningar på en mängd olika sätt. Det finns inga bevis för att detta exogena genetiska material har separerats från genetisk information som härrör från ett virus som påstås ha lyckats leva och föröka sig i kor.

Även om USDA:s datapaket innehåller cirka 10 gigabyte sekvenseringsinformation från 239 djur, däribland kor, kycklingar och katter, innehåller de publicerade uppgifterna till mångas förfäran inte viss kritisk information. Enligt Nature saknar forskarna information om det exakta datumet då varje prov samlades in och i vilket tillstånd det samlades in”, och beskriver dessa luckor som ”mycket avvikande”.

Utsikter

Den senaste nyheten om att fågelviruset kunde infektera och replikera hos nötkreatur används nu för att driva på utvecklingen och spridningen av vaccin. I del 2 kommer vi att titta på de inkonsekvenser och motsägelser som omger det nuvarande narrativet.

Originalet på engelska finns här i DDr Siguna Mueller’s substack. Översättning till tyska av TKP.

Bild av Pete Linforth på Pixabay

Suggest a correction