”Blobben”: Censuralliansen mellan regering, media och stora teknikföretag tystar oliktänkande i en rad frågor
I en intervju med Russell Brand avslöjar Mike Benz, tidigare tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement, hur en informell allians av myndigheter, media och teknikföretag som han kallar ”Blobben” har omdefinierat demokrati till ett ”samförstånd mellan institutioner” för att rättfärdiga censur och behålla kontrollen över vår regering och det offentliga samtalet.
Den tidigare tjänstemannen vid det amerikanska utrikesdepartementet Mike Benz hävdar att mänskligheten är engagerad i en kamp mot en långtgående regeringsledd censurapparat som han kallade ”Blobben” – en informell allians av myndigheter, medier och teknikföretag som arbetar för att undertrycka avvikande åsikter om frågor som det amerikanska valet 2020 och COVID-19-pandemin.
I en intervju med Russell Brand i hans podcast ”Stay Free” den 8 mars säger Benz: ”Det är verkligen inte en partipolitisk fråga … Det är en universell mänsklig upplevelse att nu försöka kämpa mot denna Blobb.”
Benz, grundare och verkställande direktör för Foundation for Freedom Online, hävdar att Blobben riktar in sig på inhemska populistiska rörelser över hela det politiska spektrumet och ser dem som hot mot sin makt och sitt inflytande.
Enligt Benz har USA:s Department of Homeland Security (DHS) spelat en nyckelroll i samordningen av censurinsatser och pressat teknikföretag att anta striktare policyer för innehållsmoderering och förtrycka information som ifrågasätter officiella berättelser.
Han betonar det brådskande behovet av att allmänheten blir medveten om och gör motstånd mot dessa antidemokratiska metoder.
Brand karakteriserar censurinsatserna som en ”våg mot auktoritärism … under beskydd av liberala idéer”, som en reaktion på ”möjligheten till sann frihet”.
Födelsen av ”Blobben” och yttrandefrihetens tveeggade svärd
”Blobben”, en term som myntades av den tidigare presidenten Barack Obamas biträdande nationella säkerhetsrådgivare Ben Rhodes, uppstod efter andra världskriget när USA försökte behålla sitt globala inflytande genom en kombination av diplomati, underrättelsetjänst och militär makt.
Enligt Benz motsatte sig Blobben i årtionden ”rödbruna allianser” – och ägnade sig åt att ”hånfullt och förolämpande referera till” både vänster- och högerinriktade nationella folkrörelser i främmande länder som försökte ”utestänga nyliberala företag och investerare från finansklassen”.
På vänsterkanten (röd, för socialistisk eller kommunistisk) ville medborgarrörelser ha ”statliga industrier som förvaltas av folket genom deras egna regeringar”, säger Benz. På högerkanten (brun, för nationalistisk eller fascistisk) var populistiska insatser inriktade på att ”bevara sitt eget arv eller sin nationella identitet”.
Av ”samma egennyttiga ekonomiska skäl” fick Blobben ”tillstånd att genom fula tricks” störta både vänster- och högerregeringar och rörelser runt om i världen, berättar Benz för Brand.
Benz pekar på Venezuela och Chile på 1970-talet, där Blobben hetsade CIA, British Intelligence och det amerikanska utrikesdepartementets diplomatiska team och försvarsteam på vänster- och högerpopulistiska grupper eller regeringar i försök att förstöra deras ”politiska samarbeten”.
Under de senaste 50 åren har Blobben blivit en informell allians av myndigheter, tankesmedjor och medier, som drivs av utrikespolitiska institutioner i USA, Storbritannien och NATO-länderna, enligt Benz.
Efter utvecklingen av internet såg Blobben hur yttrandefriheten blev ett verktyg för att stödja folkliga revolutioner utomlands, till exempel protesterna under den arabiska våren i början av 2010-talet, då sociala medier användes för att avsätta ledarna i Tunisien, Egypten, Libyen och Jemen, eller kuppen i Ukraina 2014.
Presidentvalet i USA 2016 och folkomröstningen om Brexit blev en väckarklocka för Blobben, som visade att sociala medier och alternativa nyhetskällor kan utmana etablissemangets önskade resultat och dess ”kontroll över stötfångarna runt ’demokratin'”, säger Benz till Brand.
Därför började Blobben undertrycka oliktänkande i inhemska populistiska rörelser till vänster och höger för att behålla kontrollen över det offentliga samtalet.
”Nu har du i princip det utrikespolitiska etablissemanget mot inhemsk populism, vilket inte är en partipolitisk fråga”, säger Benz. ”Både vänsterpopulismen och högerpopulismen flankerar denna globalistiska eller nyliberala struktur.”
Omdefiniering av ”demokrati” för att skydda Blobben
Enligt Benz har Blobben försökt omdefiniera själva begreppet ”demokrati” för att rättfärdiga sina censurinsatser och behålla kontrollen över viktiga institutioner, både hemma och utomlands.
Blobben har förändrat begreppet demokrati från dess klassiska definition som ett system för folklig representation till ett ”samförstånd mellan institutioner” – medier, icke-statliga organisationer och institutioner i det civila samhället, vilket inkluderar kontroll över valmaskineriet.
”Vi säger att vi är i Ukraina för att försvara demokratin”, säger Benz. ”Samtidigt finns det där inga demokratiska val.” Istället finns det en uppsättning ”demokratiska” institutioner som Benz kallar ”en mycket, mycket otäck anordning avsedd att lura människor om vad som verkligen pågår.”
Benz nämner exemplet med Ukraine Crisis Media Center, som finansierats med över 5 miljarder dollar från amerikanska skattebetalare och som arbetar i linje med ”utrikesdepartementet, USAID eller CIA-kopplingar som National Endowment for Democracy”.
”Vi översvämmar zonen med … så kallade civila samhällsinstitutioner” och får ”hundratusentals människor” på dessa institutioners lönelistor f att ”samstyra delar av regionen som vi försöker att kontrollera politiskt”, säger Benz.
Detta är att likna vid att ”sätta räven att ansvara för hönshuset” när Blobben ges kontroll över just de institutioner som har till uppgift att övervaka valprocessen och forma det offentliga samtalet, säger han.
Genom att omdefiniera demokrati till att omfatta dessa olika institutioner kan Blobben motivera sina ageranden som undergräver grunderna för demokratiskt styre i främmande länder eller inom landet, som nödvändiga för att skydda ”demokratiska värden”, säger Benz. På så sätt gör sig Blobben onåbar för kritik och ansvarsutkrävande samtidigt som den behåller sitt grepp om makten.
Utvidgningen av censuren till folkhälsa
Blobbens censurinsatser upphörde inte med valet 2020. Benz avslöjar att DHS via sin underavdelning Cybersecurity and Infrastructure Security Agency (CISA) har utvidgat sitt fokus till att omfatta förtryckande av information relaterad till COVID-19-pandemin.
I ett svar den 11 mars på en tweet från Rep. Thomas Massie (R-Ky.) som hävdade att ”COVID skapades med USA-finansierad teknik” för att ”skapa nya vaccin”, säger Benz att detta förklarar varför ”Pentagon-entreprenörer och CIA-utskott var de allra första censur legosoldatföretagen som började massövervaka och censura berättelser om Covids ursprung i december 2019, januari 2020, precis i början av utbrottet.”
Brand diskuterar senare ”tillfälligheten” i hur Storbritanniens Office for National Statistics räknade om överskjutande dödsfall för att få det att se ut som att färre dog sedan 2020 än vad som faktiskt gjorde det.
”Förtrycks data som bevisar en koppling mellan COVID-injektioner och överdrivna dödsfall av den brittiska regeringen?” frågar han.
”Alla dessa tillfälligheter [ kommer ] från en gigantisk stor global tillfällighet där myndigheterna gynnades, Big Pharma gynnades” och genom ”rätten att censurera, gynnades auktoritarismen”, säger Brand.
Ramverket för censur av hela samhället
I ett ytterligare försök att få det civila samhällets institutioner att samverka konstruerade Blobben vad Benz beskriver som ett censurramverk för ”hela samhället” för att förtrycka oliktänkande och behålla kontrollen över det offentliga samtalet.
Detta ramverk omfattar fyra viktiga kategorier av institutioner som arbetar tillsammans: statliga myndigheter, privata företag, civilsamhällesorganisationer och medier.
Benz förklarar att dessa enheter är ”sammansmälta i kärnan av en enda cell så att de kan röra sig som en hel samhällsapparat och att de alla kan låna ut sina egna resurser till censurapparaten”.
Benz ger ett exempel från det amerikanska valet 2020: CISA, DHS:s cybersäkerhetsbyrå, bjöd in cheferna för förtroende- och säkerhetsteamen på Twitter, Facebook och YouTube, akademiska CIA-kopior som Stanford och ”handplockade journalister” – ofta från den nationella säkerhets- eller underrättelsetjänsten på The Washington Post, The New York Times, NPR och CBS – att delta i ”konsensusbyggande möten”.
Dessa skulle bygga ”de idealiska mekanismerna för inhemsk censur för att se till att alla fyra kategorier av dessa institutioner är överens.”
Behovet av en vänster-höger-populistisk koalition
För att motverka Blobbens växande inflytande och censurinsatser frågar Brand: ”Blir det inte en omedelbar nödvändighet att … vi motsätter oss Blobben och denna globala maktapparat?”.
Benz håller med och argumenterar för bildandet av en ”stor koalition” av vänster- och högerpopulistiska grupper som förenas i sitt motstånd mot det nyliberala, globalistiska etablissemanget.
Han erkänner dock att det skulle bli svårt att bygga en sådan allians, med tanke på Blobbens vilja att använda juridiska och andra hårda maktmedel för att förtrycka oliktänkande.
Enligt Benz lever det amerikanska folket i praktiken under ockupation och kan inte bestämma över sina egna angelägenheter utan att Blobben betraktar deras röster som ett hot mot sin egen uppfattning om vad demokrati är.
”Det är bara något vi måste vara öppna för”, säger han om riskerna med att utmana det utrikespolitiska etablissemanget. ”Man måste nästan be om nåd vid en viss punkt för att de inte helt enkelt bara ska göra en kontraspionageinsats här och anhålla alla som försöker rösta emot dem.”
Se Mike Benz i Russell Brands podcast ”Stay Free”:
