WHO:s föreslagna ändringar kommer att öka antalet konstgjorda pandemier

Denna rapport är utformad för att låta läsare fundera på några viktiga frågor: hur förhindrar man verkligen pandemier och biologisk krigföring, hur bedömer man förslag från WHO och dess medlemmar för att förhindra och reagera på pandemier, och kan vi lita på att våra hälsovårdsmyndigheter navigerar inom dessa områden på ett sansat sätt som faktiskt hjälper deras befolkningar. Vi börjar med en historik över biologisk vapenkontroll och går snabbt vidare till covidpandemin, för att slutligen komma fram till framtidsplanerna.

Massförstörelsevapen: Kemi/Bio

Traditionellt har massförstörelsevapen (WMD) betecknats som kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN).

Världens befolkning vill inte att dessa vapen används mot oss – det är billiga sätt att snabbt döda och lemlästa ett stort antal människor. Därför skapades internationella fördrag för att försöka förhindra att de utvecklades (endast i de senare fördragen) och användes (i alla fördrag om kontroll av biologiska vapen). Det första var Genèveprotokollet från 1925, en följd av användningen av giftgaser och begränsade biologiska vapen under första världskriget och förbjöd användningen av biologiska och kemiska vapen i krig. USA och många andra länder undertecknade protokollet, men det tog 50 år för USA att ratificera det, och under dessa 50 år hävdade USA att man inte var bunden av fördraget.

USA har under dessa 50 år använt både biologiska och kemiska vapen. USA använde nästan säkert biologiska vapen i Koreakriget (se här, här, här och här) och kanske båda två i Vietnam, som hade ett märkligt utbrott av pest under kriget. Användningen av napalm, vit fosfor, agent orange (med dioxin som hjälpämne som orsakade ett stort antal fosterskador och andra tragedier) och förmodligen andra kemiska vapen som BZ (en hallucinogen/inkapacitant) ledde till många protester, särskilt eftersom vi hade undertecknat Genèveprotokollet och vi antogs vara en civiliserad nation.

Under 1968 och 1969 publicerades två viktiga böcker som hade en stor inverkan på den amerikanska själen när det gällde vår massiva lagring och användning av dessa medel. Den första boken, skriven av en ung Seymour Hersh om USA:s program för kemisk och biologisk krigföring, hade titeln Chemical and Biological Warfare; America’s Hidden Arsenal. År 1969 skrev kongressledamoten Richard D. McCarthy, en före detta journalist från Buffalo i New York, boken The Ultimate Folly: War by Pestilence, Asphyxiation and Defoliation om USA:s produktion och användning av kemiska och biologiska vapen. I professor Matthew Meselsons recension av boken noterades följande,

Vår verksamhet, ”Flying Ranch Hand”, har besprutat ett område nästan lika stort som delstaten Massachusetts, över 10 procent av dess odlingsmark, med kemikalier som motverkar växtlighet. ”Ranch Hand” har inte längre mycket att göra med den officiella motiveringen att förhindra bakhåll. Det har snarare blivit ett slags miljökrigföring, där man förstör stora skogsområden för att underlätta för vår luftspaning. Vår användning av ”super-tårgas” (den är också kraftigt irriterande för lungorna) har eskalerat från det ursprungligen tillkännagivna syftet att rädda liv i ”upploppsliknande situationer” till fullskalig stridsanvändning av gasartillerigranater, gasraketer och gasbomber för att öka den dödliga kraften hos konventionella högexplosiva vapen och eldvapen. Fjorton miljoner pund har hittills använts, tillräckligt för att täcka hela Vietnam med en fältmässigt effektiv koncentration. Många nationer, inklusive några av våra egna allierade, har uttryckt åsikten att denna typ av gaskrigföring strider mot Genèveprotokollet, en åsikt som delas av McCarthy.

En konvention om biologiska vapen

President Nixon, som var mycket kritisk till USA:s agerande i Vietnam och som ville stärka sitt presidentskap, meddelade världen i november 1969 att USA skulle avsluta sitt program för biologisk krigföring (men inte sitt kemiska program). Efter påminnelser om att Nixon inte hade avstått från att använda toxiner, meddelade Nixon i februari 1970 att vi också skulle göra oss av med våra toxinvapen, som omfattade orm-, snigel-, grod-, fisk-, bakterie- och svamptoxiner som kunde användas för lönnmord och andra ändamål.

Det har hävdats att dessa deklarationer var resultatet av noggranna beräkningar av att USA tekniskt sett låg långt före de flesta andra nationer med sina kemiska vapen och kärnvapen. Men biologiska vapen ansågs vara ”den fattige mannens atombomb” och krävde mycket mindre sofistikering för att produceras. Därför var USA inte långt framme när det gällde biologiska vapen. Genom att förbjuda denna typ av vapen skulle USA gynnas strategiskt.

Nixon berättade för världen att USA skulle ta initiativ till ett internationellt fördrag för att förhindra att dessa vapen någonsin användes igen. Och det gjorde vi: 1972 års konvention om förbud mot utveckling, produktion och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring, (Convention on the Prohibition of the Development, Production and Stockpiling of Bacteriological (Biological) and Toxin Weapons and on their Destruction), förkortad BWC (Biological Weapons Convention), trädde i kraft 1975.

Men 1973 upptäcktes gentekniken (rekombinant DNA) av amerikanerna Herbert Boyer och Stanley Cohen, vilket förändrade synen på fördelar med biologisk krigföring. Nu hade USA återtagit det tekniska försprånget för denna typ av insatser.

I konventionen om biologiska vapen fastställdes att konferenser skulle hållas vart femte år för att stärka fördraget. Förväntningarna var att dessa skulle lägga till en metod genom att kalla till ”utmaningsinspektioner” som skulle förhindra att nationer fuskade och som skulle kunna utfärda sanktioner (bestraffningar) om nationer inte följde fördraget. Men sedan 1991 har USA konsekvent blockerat tillägg av protokoll som skulle ha en inverkan på fusket. Vid det här laget accepterar alla att fusk förekommer och sannolikt är utbrett.

En läcka i en produktionsanläggning för mjältbrand i Sverdlovsk i Sovjetunionen 1979 orsakade cirka 60 människors död. Även om Sovjetunionen försökte sig på en slarvig mörkläggning och skyllde på kontaminerat kött från svarta marknaden, var detta en tydlig överträdelse av BWC för alla som kände till mjältbrand.

Amerikanska experiment med framställning av mjältbrand under Clintonadministrationen, som beskrevs i detalj av Judith Miller m.fl. i boken Germs från 2001, ansågs också av experter ha inneburit en överträdelse av BWC.

Det har tagit över 40 år, men 2022 hade alla deklarerade lager av kemiska vapen förstörts av USA, Ryssland och de övriga 193 medlemsländerna som undertecknat konventionen. Konventionen om kemiska vapen innehåller bestämmelser om oanmälda inspektioner och sanktioner.

Pandemier och biologisk krigföring finansieras av samma källa

Det är nu 2023, och under de 48 år som konventionen om biologiska vapen har varit i kraft har den mur som den var tänkt att bygga upp mot utveckling, produktion och användning av biologiska vapen stadigt urholkats. Under tiden, särskilt sedan mjältbrandsbreven 2001, har nationer (med USA i spetsen) byggt upp sin kapacitet för ”biologiskt försvar” och ”pandemiberedskap”.

Under sken av att förbereda sitt försvar mot biologisk krigföring och pandemier har nationer bedrivit forskning och utveckling med ”dubbla användningsområden” (både offensiva och defensiva), vilket har lett till skapandet av mer dödliga och mer smittbara mikroorganismer. Forskningen om biologisk krigföring döptes om till ”gain-of-function”-forskning, och man använde nya ord för att skydda denna verksamhet från granskning.

Gain-of-function är en eufemism för forskning om biologisk krigföring, även kallad forskning om bakteriologisk krigföring. Den är så riskabel att finansiering av det förbjöds av den amerikanska regeringen (men endast för SARS-coronavirus och fågelinfluensavirus) 2014 efter en offentlig protest från hundratals forskare. År 2017 upphävde sedan dr Tony Fauci och dr Francis Collins moratoriet, utan några verkliga skyddsåtgärder på plats. Fauci och Collins hade till och med fräckheten att publicera sin åsikt att risken med denna ”gain-of-function”-forskning var ”värd det.”

Vad innebär egentligen gain-of-function? Det innebär att forskare kan använda en mängd olika tekniker för att förvandla vanliga eller patogena virus och bakterier till biologiska vapen. Forskningen motiveras med att forskarna vill förekomma naturen och förutsäga vad som kan bli ett framtida pandemihot, eller vad en annan nation skulle kunna använda som biovapen. De funktioner som virus eller andra mikroorganismer får och som gör dem till biologiska stridsmedel består av två kategorier: förbättrad överföring eller förbättrad patogenicitet (sjukdomens allvarlighetsgrad).

1) Förbättrad överförbarhet kan bero på

a) att det behövs färre virus- eller bakteriekopior för att orsaka infektion,

b) generering av högre virus- eller bakterietitrar,

c) ett nytt spridningssätt, t.ex. att luftburen smitta läggs till ett virus som tidigare endast spreds via kroppsvätskor,

d) utökat antal mottagliga organ (s.k. vävnadstropism), t.ex. kan inte bara luftvägssekret utan även urin eller avföring överföra viruset, vilket konstaterades i SARS-CoV-2,

e) utökat värdspektrum; i stället för att infektera fladdermöss passerar viruset t.ex. genom humaniserade möss och acklimatiseras på så sätt till den mänskliga ACE-2-receptorn, vilket konstaterades i SARS-CoV-2,

f) förbättrat cellinträde, t.ex. genom att lägga till ett furin-klyvningsställe, vilket fanns i SARS-CoV-2,

2) Ökad patogenicitet, så att patogenen i stället för att orsaka en mildare sjukdom kan orsaka allvarlig sjukdom eller dödsfall med hjälp av olika metoder. SARS-CoV-2 hade ovanliga homologier (identiska korta segment) till mänskliga vävnader och hiv-viruset, vilket kan ha orsakat eller bidragit till det sena autoimmuna sjukdomsstadiet, försämrat immunsvar och ”lång covid-19.”

Finansiering av (naturliga) pandemier, inklusive årlig influensa, klumpades ihop med finansiering av biologiskt försvar

Kanske var sammanslagningen av finansieringen utformad för att göra det svårare för kongressen och allmänheten att förstå vad som finansierades och hur mycket skattebetalarnas finansiering gick till gain-of-function utveckling, vilket hade kunnat leda till ett ifrågasättande varför det gjordes alls, med tanke på dess förbud i konventionen om biologiska vapen och ytterligare frågor om värdet av forskningen. Den tidigare CDC-direktören Robert Redfield, en läkare och virolog, berättade för kongressen i mars 2023 att gain-of-function forskning inte hade resulterat i ett enda nyttjandeberättigat läkemedel, vaccin eller terapeutiskt medel såvitt han visste.

Ideella organisationer och universitet som EcoHealth Alliance och dess dotterbolag University of California, Davis veterinärhögskola användes som mellanhänder för att dölja det faktum att amerikanska skattebetalare betalat till forskare i dussintals främmande länder, inklusive Kina, för forskning som inkluderade gain-of-function-arbete på coronavirus.

Kanske för att hålla den lukrativa finansieringen igång har rädslan för pandemier medvetet förstärkts under de senaste decennierna. Den federala regeringen har spenderat enorma summor på pandemiberedskap under de senaste 20 åren och fördelat dem genom många federala och statliga organ. President Bidens föreslagna budget för 2024 begärde ”20 miljarder dollar i obligatorisk finansiering till DHHS för pandemiberedskap” medan DHS, DOD och utrikesdepartementet har ytterligare budgetar för pandemiberedskap för både inhemska och internationella utgifter.

Även om 1900-talet bara upplevde tre betydande pandemier (spanska sjukan 1918-19 och två influensapandemier 1957 och 1968) har massmedia presenterat oss med nästan oavbrutna pandemier under 2000-talet: SARS-1 (2002-3), fågelinfluensa (från och med 2004), svininfluensa (2009-10), ebola (2014, 2018-19), zika (2016), covid-19 (2020-2023) och apkoppor (2022-23). Och vi får hela tiden höra att fler är på väg och att de sannolikt kommer att bli värre.

I över två decennier har vi överösts med varningar och hot för att skapa en djup rädsla för infektionssjukdomar. Det verkar ha fungerat.

Genomet för både SARS-CoV-2 och apkoppsviruset (MPOX) från 2022 ledde till misstankar om att båda var biotekniska patogener med ursprung i laboratorier. Gruppen av virologer under ledning av Dr Fauci och Dr Farrar identifierade 6 ovanliga (troligen laboratorieframställda) delar av SARS-CoV-2-genomet redan den 1 februari 2020 och fler har föreslagits därefter.

Jag vet inte om dessa virus läckte ut av misstag eller om de släpptes ut medvetet, men jag lutar åt slutsatsen att båda släpptes ut medvetet, baserat på de platser där de först dök upp, de välorkestrerade men förfalskade videor som massmedia rullade ut om COVID, och de ologiska och skadliga officiella responserna på var och en. I inget av fallen fick allmänheten korrekt information om infektionernas allvarlighetsgrad eller om behandlingar, och reaktionerna från västländernas regeringar var aldrig vetenskapligt förnuftiga. Varför skulle man inte behandla fallen tidigt, på samma sätt som läkare behandlar allt annat? Det verkade som om våra regeringar utnyttjade det faktum att få människor visste tillräckligt om virus och behandlingar för att göra oberoende bedömningar av den information som de matades med.

I augusti 2021 fanns det dock ingen motsvarande kursändring. Istället fördubblade den federala regeringen sina åtgärder och införde vaccinationsmandat för 100 miljoner amerikaner i september 2021 trots ”vetenskapen.” Det har ännu inte kommit något korrekt erkännande från någon federal myndighet om den bristande nyttan med maskering för ett luftburet virus (vilket förmodligen är anledningen till att den amerikanska regeringen och WHO försenade erkännandet av luftburen spridning av COVID i 18 månader), den bristande effekten med social distansering för ett luftburet virus och riskerna och den dåliga effekten av 2 farliga orala läkemedel (paxlovid och molnupiravir) som köpts in av den amerikanska regeringen för COVID-behandling, även utan recept från läkare.

Aldrig har några federala myndigheter erkänt sanningen om covidvaccinens säkerhet och effekt. Istället gör CDC definitionsmässiga och statistiska krumbukter för att kunna fortsätta hävda att de är ”säkra och effektiva.” Ännu värre är att med allt vi vet ska ett tredje generationens COVID-vaccin lanseras i höst och FDA har meddelat att årliga boosters planeras.

Allt detta fortsätter, till och med ett år efter att vi fick veta (med fortsatta bekräftelser) att barn och vuxna i arbetsför ålder dör 25 procent eller mer över de förväntade medelvärdena, och de vaskulära biverkningarna av vaccination är den enda rimliga förklaringen.

Lemlästa med myokardit

Båda de två amerikanska vaccinen mot apkoppor/smittkoppor (Jynneos och ACAM2000) är kända för att orsaka myokardit, liksom alla tre covidvaccin som för närvarande finns i USA: Pfizers och Modernas mRNA-vaccin mot covid-19 och Novavax-vaccinet. Novavax-vaccinet förknippades först med myokardit under sin kliniska prövning, men detta bagatelliserades och vaccinet godkändes och rullades ut ändå, avsett för dem som vägrade ta mRNA-vaccin på grund av att av fostervävnad används vid tillverkningen.

Här är vad FDA:s granskare skrev om de hjärtbiverkningar som noterades i de kliniska prövningarna av Jynneos:

Upp till 18,4 % av försökspersonerna i 2 studier utvecklade en förhöjning av troponin [ett enzym i hjärtmuskeln som indikerar hjärtskada] efter vaccinationen. Alla dessa troponinförhöjningar var dock asymtomatiska och utan kliniskt associerade händelser eller andra tecken på myoperikardit. s. 198

Sökanden har åtagit sig att genomföra en observationsstudie efter marknadsintroduktion som en del av sin rutinmässiga PVP. Sponsorn kommer att samla in data om hjärthändelser som inträffar och bedöms som en rutinmässig del av den medicinska vården. p. 200

Med andra ord, även om det enda sättet att orsaka en förhöjd troponin-nivå är att hjärtmuskelceller bryts ner, krävde FDA inte en specifik studie för att utvärdera omfattningen av hjärtskador som kan orsakas av Jynneos när man utfärdade sin licens för 2019. Hur ofta uppstår myokardit efter dessa vaccin? Om man använder förhöjda hjärtenzymer som markör orsakade ACAM2000 detta hos 1 av 30 personer som fick det för första gången. Om man använder andra mått som onormal hjärt-MRI eller eko, inträffar det enligt CDC hos 1 av 175 vaccinerade. Jag har inte sett någon studie med frekvensen av myokardit för Jynneos, men det förekom en ospecificerad förhöjning av hjärtenzymer hos 10 procent och 18 procent av Jynneos-mottagarna i två opublicerade studier före godkännandet som finns tillgängliga på FDA:s webbplats. Min gissning för mRNA COVID-vaccin är att de orsakar myokardit i detta allmänna intervall, av vilka de allra flesta förblir odiagnostiserade och förmodligen asymptomatiska.

Varför skulle våra regeringar införa fem separata vaccin som alla är kända för att orsaka myokardit på unga män som har haft en extremt låg risk för covid-19 och som helt enkelt får några acne-finnar i 1-4 veckor av apkoppor såvida de inte har nedsatt immunförsvar? Det är en viktig fråga. Det är inte medicinskt rimligt. Särskilt inte när vaccinet förmodligen inte fungerar – Jynneos förhindrade inte infektion hos de apor som det testades på och det fungerade inte heller bra på människor. Och CDC har inte publicerat resultatet av sin teststudie av Jynneos-vaccinet på de ~ 1 600 kongolesiska sjukvårdsanställda som CDC testade det på för effekt och säkerhet under 2017. CDC gjorde misstaget att tillkännage studien och publicera den på clinicaltrials.gov enligt satta krav, men har inte informerat sin rådgivande kommitté som granskade vaccinet, eller allmänheten, om studiens resultat.

Det kan inte råda någon tvekan om att våra hälsovårdsmyndigheter är skyldiga till tjänstefel, vilseledande information och avsiktlig skada på sina egna befolkningar. Hälsovårdsmyndigheterna uppviglade först till panik med apokalyptiska förutsägelser, krävde sedan att patienter skulle försummas medicinskt och tvingade slutligen fram vaccinationer och behandlingar som var likvärdiga med felbehandlingar.

Vaccin mot covid-19: Hönan eller ägget?

Hälsovårdsmyndigheterna kan helt enkelt ha varit okunniga – det kan möjligen förklara de första månaderna av COVID-vaccinens utrullning. Men när de väl hade räknat ut, och till och med meddelade i augusti 2021 att vaccinen inte förhindrade att man smittades av covid-19 eller smittade det vidare, varför fortsatte våra hälsovårdsmyndigheter att kräva covid-19-vaccinationer av lågriskgrupper som löpte klart större risk att drabbas av en biverkning av vaccinet än av covid-19? Särskilt när tiden gick och nyare varianter var mindre och mindre virulenta?

När man väl erkänner dessa grundläggande fakta inser man att vaccinen kanske inte skapades för pandemin, utan att pandemin i stället skapades för att rulla ut vaccinen. Även om vi inte kan vara säkra bör vi åtminstone vara misstänksamma. Och det faktum att USA tecknade avtal om 10 doser per person (granska inköpen här, här, här, här och här), liksom Europeiska unionen (här och här) och Kanada, bör göra oss ännu mer misstänksamma – det finns ingen anledning att gå med på att köpa så många doser vaccin vid en tidpunkt då vaccinets förmåga att förhindra infektion och överföring var tveksam och dess säkerhet tveksam eller oroväckande.

Varför skulle regeringarna vilja ha tio doser per person? Tre kanske. Men tio? Även om man förväntade sig årliga påfyllningar fanns det ingen anledning att teckna avtal om tillräckligt med vaccin för de kommande nio åren för ett snabbt muterande virus. Australien köpte 8 doser per person. Den 20 december 2020 hade Nya Zeeland säkrat tre gånger så mycket vaccin som man behövde, och erbjöd sig att dela med sig av några doser till närliggande länder. Ingen har trätt fram och förklarat orsaken till dessa överdrivna inköp.

Dessutom behöver du inte ett vaccinpass (även kallat digitalt ID, även kallat en telefonapp som i Europa innehöll en mekanism för ett elektroniskt betalningssystem) om du inte ger regelbundna boosters. Var vaccinen tänkta som ett sätt att lägga ut våra vaccinationer, hälsojournaler, officiella dokument – och viktigast av allt, flytta våra finansiella transaktioner online, allt hanterat i en telefonapp? Detta skulle vara ett angrepp på den personliga integriteten och ett steg på vägen mot ett socialt kreditsystem i västvärlden. Intressant nog planerades vaccinpass för Europeiska unionen redan 2018.

Ett pandemifördrag med ändringar: Framtaget av samma personer som misskötte de senaste 3 åren, för att rädda oss från dem själva?

Samma amerikanska och andra regeringar och WHO som införde drakoniska åtgärder mot medborgarna för att tvinga oss att vaccinera oss och ta farliga, dyra, experimentella läkemedel, undanhöll effektiva behandlingar och vägrade att berätta för oss att de flesta som behövde intensivvård för covid-19 hade D-vitaminbrist och att D-vitamin minskade covid-19:s svårighetsgrad – beslutade 2021 att vi plötsligt behövde ett internationellt pandemifördrag. Varför då? För att förhindra och förbättra framtida pandemier eller biologiska krigshändelser … så att vi inte skulle drabbas igen som vi gjorde med covid-pandemin, insisterade de. WHO skulle sköta det.

För att parafrasera Ronald Reagan borde orden ”Jag är från WHO och jag är här för att hjälpa till” vara de mest skrämmande orden i det engelska språket efter covid-19-fiaskot.

Vad WHO och våra regeringar lämpligt nog inte nämnde var att vi drabbades så hårt på grund av deras medicinska misskötsel och våra regeringars skoningslösa ekonomiska nedstängningar och vanvård. Enligt Världsbanken tvingades ytterligare 70 miljoner människor in i extrem fattigdom bara under 2020. Detta berodde på politik som utfärdats av våra nationers ledare, deras elitrådgivare och Världshälsoorganisationen, som rekommenderade att ekonomisk verksamhet skulle stängas, något de flesta nationer antog utan att ifrågasätta. WHO är mycket väl medvetet om konsekvenserna av ekonomiska nedstängningar och har publicerat följande:

Undernäringen fortsatte i alla dess former, och barnen fick betala ett högt pris: 2020 beräknas över 149 miljoner barn under fem år ha blivit hämmade i sin tillväxt, eller för korta för sin ålder; mer än 45 miljoner – utsvultna, eller för smala för sin längd..

Svält kan ha dödat fler människor än covid-19, och de var oproportionerligt många av de yngsta, snarare än de äldsta. Ändå babblar WHO på om rättvisa, mångfald och solidaritet – efter att själv ha orsakat den värsta livsmedelskrisen under vår livstid, som inte berodde på naturen utan orsakades av människan.

Hur kan någon ta på allvar påståenden från samma tjänstemän som misskötte covid-19 att de vill rädda oss från ännu en medicinsk och ekonomisk katastrof – genom att använda samma strategier som de använde för covid-19, efter att ha varit hjärnan bakom den senaste katastrofen? Och det faktum att inga regeringar eller hälsovårdstjänstemän har erkänt sina misstag borde övertyga oss om att aldrig låta dem hantera någonting någonsin igen. Varför skulle vi låta dem utarbeta ett internationellt fördrag och nya ändringar av det befintliga internationella hälsoreglementet (IHR) som binder våra regeringar till att lyda WHO:s diktat för all framtid?

Dessa diktat omfattar förresten vaccinutveckling i rasande fart, befogenheten att genomdriva vilka läkemedel vi ska använda och vilka läkemedel som ska förbjudas, och kravet att övervaka medierna för ”felaktig information” och införa censur så att endast WHO:s narrativ om folkhälsa ska få förmedlas till allmänheten.

WHO:s utkast till pandemifördrag kräver utbyte av potentiella pandemiska patogener. Detta är en eufemism för spridning av biovapen.

Det bästa sättet att rädda oss från en ny pandemi är uppenbarligen att omedelbart sluta finansiera forskning om Gain-of-function (GOF) och göra sig av med alla befintliga GOF-organ. Låt alla nationer göra stora brasor och bränna upp sina onda skapelser samtidigt som de tillåter andra nationer att inspektera deras biologiska anläggningar och register.

Men WHO har i sin Bureau Text of the Draft Pandemic Treaty från juni 2023 en plan som är raka motsatsen till detta. Enligt WHO:s utkast till fördrag, som de flesta länders makthavare verkar ha accepterat, ska alla regeringar dela med sig av alla virus och bakterier som de kommer på och som bedöms ha ”pandemisk potential” – dela dem med WHO och andra regeringar och lägga ut deras genomsekvenser på nätet. Nej, jag hittar inte på det här. (Se skärmdumpar från utkastet till fördrag nedan.) Sedan skulle WHO och alla Fauci i världen få tillgång till alla de nyligen identifierade farliga virusen. Skulle hackare också få tillgång till sekvenserna? Denna pandemiplan borde få dig att känna dig allt annat än säker.

Fauci, Tedros och deras gelikar på WHO, och de som hanterar biologiskt försvar och biomedicinsk forskning för nationalstater är på ena sidan, den sida som får tillgång till allt fler potentiella biologiska vapen, och resten av oss är på den andra, utlämnade till deras nåd.

Denna dåligt konceptualiserade plan kallades tidigare för spridning av massförstörelsevapen – och den är nästan säkert olaglig. (Se t.ex. säkerhetsrådets resolution 1540 som antogs 2004.) Men detta är WHO:s och många av våra ledares plan. Alla regeringar kommer att dela på vapnen.

Den genomiska sekvenseringens gåta

Och regeringarna ska åta sig att bygga biolabb som måste omfatta genomisk sekvensering. Ingen förklaring har lämnats till varför varje nation måste skapa sina egna laboratorier för genomsekvensering. Naturligtvis skulle de sekvensera de många virus som kommer att upptäckas som ett resultat av den övervakning av patogener som länderna måste utföra, enligt WHO:s fördragsutkast. Men samma tekniker kan användas för att sekvensera mänskliga genom. Det faktum att EU, Storbritannien och USA för närvarande är engagerade i projekt för att sekvensbestämma omkring 2 miljoner av sina medborgares genom ger en antydan om att de kanske vill samla in ytterligare genom från afrikaner, asiater och andra.

Detta kan uppfattas som att vi helt enkelt delar med oss av den senaste vetenskapen till våra mindre utvecklade grannar. Men det är märkligt att det läggs så stor vikt vid genomik, jämfört med avsaknaden av en diskussion om att utveckla nya läkemedel för pandemier i utkastet till fördrag eller IHR-ändringar.

Men vi får inte glömma att i stort sett alla utvecklade länder i samförstånd begränsade användningen av säkra generiska hydroxiklorokin-, ivermektin- och relaterade läkemedel under pandemin. Så här i efterhand är den enda logiska förklaringen till denna exempellösa åtgärd att bevara marknaden för dyra patenterbara läkemedel och vaccin, och eventuellt att förlänga pandemin.

Genomer erbjuder stora potentiella vinster och utgör dessutom ett underlag för transhumanistiska experiment som kan omfatta designade bebisar.

Den senaste versionen (även kallad WHO-byråns utkast) av pandemifördraget finns här. Jag tillhandahåller skärmdumpar för att illustrera ytterligare punkter.

Utkastets sidor 10 och 11:

WHO:s fördragsutkast uppmuntrar gain-of-function forskning

Vad mer finns i fördraget? Gain-of-Function-forskning (som syftar till att göra mikroorganismer mer smittsamma eller mer patogena) uppmuntras uttryckligen av fördraget. Fördraget kräver att administrativa hinder för sådan forskning måste minimeras, samtidigt som oavsiktliga konsekvenser (även kallade pandemier) bör förhindras. Men när man utför den här typen av forskning kan man naturligtvis inte alltid förhindra läckage och förluster av smittämnen. CDC-USDA:s gemensamma Federal Select Agent Program (FSAP), som håller koll på forskning om potentiella pandemiska patogener, samlar in rapporter om cirka 200 olyckor eller smittläckor varje år från laboratorier i USA. I FSAP:s årsrapport för 2021 noteras följande:

”Under 2021 mottog FSAP 8 rapporter om förluster, 177 rapporter om utsläpp och inga rapporter om stölder.”

Forskning på dödliga patogener kan inte utföras utan risker för både forskarna och omvärlden.

Utkast sidan 14:

Vaccin kommer att snabblanseras med förkortade framtida testprotokoll

Vaccin tar normalt 10-15 år att utveckla. Om du tyckte att det tog för lång tid att lansera covid-vaccinen (326 dagar från det att virussekvensen blev tillgänglig till dess att det första covidvaccinet i USA godkändes) har WHO:s fördragsutkast planer på att förkorta testningen. Det kommer att finnas nya plattformar för kliniska prövningar. Länderna måste öka kapaciteten för kliniska prövningar. (Kan det innebära att människor måste vara försökspersoner på avlägsna platser som till exempel Afrika?) Och det kommer att finnas nya ”mekanismer för att underlätta en snabb tolkning av data från kliniska prövningar” samt ”strategier för att hantera ansvarsrisker.”

Utkast sidan 14:

Tillverkares och myndigheters ansvar för vaccinskador måste ”hanteras”

Länderna ska använda ”befintliga relevanta modeller” som referens för ersättning av skador på grund av pandemi-vaccin. Naturligtvis har de flesta länder inga system för ersättning av vaccinskador, och när de har det är fördelarna vanligtvis minimala.

Ska den amerikanska regeringens program vara en modell för vad som genomförs internationellt?

Den amerikanska regeringens system för ersättning av skador till följd av covidprodukter (Countermeasures Injury Compensation Program eller CICP) har ersatt exakt 4 (ja, fyra) av de 12 000 sökande för covid-produktrelaterade skador fram till den 1 augusti 2023. Alla pandemiska EUA-läkemedel och vaccin ger regeringen och tillverkarna ett skydd mot ansvar (detta inkluderar monoklonala antikroppar, remdesivir före licensiering, paxlovid, molnupiravir, vissa ventilatorer och alla COVID-vaccin) och den enda möjligheten för skadeersättning är genom detta program.

Drygt 1 000 av de 12 000 anspråken har avgjorts medan 10 887 väntar på granskning. Tjugo anspråk bedömdes vara berättigade och väntar på en granskning av ersättningar. Ersättning betalas endast ut för medicinska kostnader eller förlorad inkomst. Totalt 983 personer, eller 98 procent av dem vars anspråk har prövats, fick sina anspråk avslagna, många på grund av att de missade den korta ettåriga preskriptionstiden. Nedan följer de senaste uppgifterna från detta program:

Fördragsutkastet kräver också att den strikta regleringen av medicinska läkemedel och vaccin i nödsituationer försvagas, under rubriken ”Förstärkning av regleringen.” Som meddelades i Storbritannien förra veckan, där ”betrodda partners”-godkännanden kommer att användas för att påskynda licensiering, går detta mot ett enda godkännande eller tillstånd från tillsynsmyndigheten, som omedelbart ska antas av andra länder (s. 25).

Nästa punkt: Vaccin utvecklade på 100 dagar

En plan för att utveckla vaccin på 100 dagar och få dem tillverkade på ytterligare 30 dagar har fått stor spridning av den ideella vaccinorganisationen CEPI, som grundades 2017 av Sir Dr. Jeremy Farrar, som nu är WHO:s Chief Scientist. Planen har upprepats av de amerikanska och brittiska regeringarna och fick visst stöd från G7 2021. Denna tidsram skulle endast möjliggöra mycket korta tester på människor eller, vilket är mer troligt, begränsa testerna till djur. Varför skulle något land gå med på detta? Är det här verkligen vad vi människor vill?

Planen är dessutom beroende av att vaccinen endast testas för sin förmåga att framkalla antikroppar, vilket kallas immunogenicitet, snarare än att visa att de faktiskt förhindrar sjukdom, åtminstone under den inledande lanseringen. Min uppfattning av FDA:s reglering var att antikroppsnivåer inte var ett godtagbart surrogat för immunitet om det inte har visats att de faktiskt korrelerade med skydd. Men FDA:s senaste vaccinbeslut har skrotat allt detta och vaccin godkänns nu enbart baserat på antikroppstiter. FDA:s rådgivande kommitté för vaccin har bett FDA om bättre indikatorer på effektivitet än detta, men rådgivarna har också röstat för att godkänna eller auktorisera vaccin i avsaknad av några verkliga mått som visar att de fungerar. Jag lärde mig detta eftersom jag följer FDA:s rådgivande möten om vaccin och för en liveblogg om dem.

Vi vet alla hur lång tid det tog för allmänheten att bli medveten om att covidvaccinen inte förhindrade smittspridning och bara förhindrade insjuknande under en period av veckor till månader. Den amerikanska regeringen har fortfarande inte officiellt erkänt detta, trots att CDC-direktören Rochelle Walensky berättade sanningen om smittspridningen för CNN:s Wolf Blitzer den 6 augusti 2021.

Det är mycket viktigt att allmänheten förstår att säkerhetstester endast kan utföras på människor, eftersom djur reagerar annorlunda på läkemedel och vaccin än människor gör. Därför skulle begränsade tester på djur innebära att det inte gjordes några faktiska säkerhetstester. Men att testa vaccin på människor under endast korta perioder är också oacceptabelt.

Genom att testa vaccin under korta försök på människor (Pfizer-försöken följde bara en ”säkerhetsundergrupp” av försökspersoner under en median på två månader) kunde COVID-vaccin lanseras utan att allmänheten var medveten om att de kunde orsaka myokardit och plötsliga dödsfall, oftast hos atletiska unga män i tonåren och tjugoårsåldern, eller en myriad av andra tillstånd.

Slutligen kunde man med denna plan för snabb tillverkning inte utföra grundliga tester för att upptäcka eventuella fel i tillverkningsprocessen. Med den nuvarande planen för avlägsna, decentraliserade tillverkningsanläggningar som sägs vara nödvändiga för att uppnå lika vaccin för alla, finns det inte i närheten av tillräckligt med tillsynsmyndigheter som kan inspektera och godkänna dem.

Kommer WHO att respektera de mänskliga rättigheterna?

Behovet av att respektera ”mänskliga rättigheter, värdighet och frihet för personer” är inbäddat i det nuvarande internationella hälsoreglementet (IHR), liksom i andra FN-fördrag. Formuleringen som garanterar mänskliga rättigheter, värdighet och frihet för personer togs dock bort från de föreslagna ändringarna av IHR, utan förklaring. Borttagandet av skyddet för de mänskliga rättigheterna gick inte obemärkt förbi, och WHO har fått mycket kritik för detta.

WHO har uppenbarligen svarat på kritiken, och därför har det språk som garanterar mänskliga rättigheter och som togs bort från utkasten till det internationella hälsoreglementet införts i den senaste versionen av pandemifördraget.

Slutsatser

Som science fiction länge har förutspått har våra bio- och cybervetenskapliga landvinningar till slut sprungit ifrån oss. Vi kan producera vaccin på 100 dagar och tillverka dem på 130 dagar – men det finns inga garantier för att produkterna kommer att vara säkra, effektiva eller ordentligt tillverkade. Och vi kan förvänta oss stora vinster men inga konsekvenser för tillverkarna.

Våra gener kan avkodas och frukterna av individanpassad medicin kan göras tillgängliga för oss. Eller så kommer våra gener att patenteras och säljas till högstbjudande. Vi kanske kan välja ut speciella egenskaper hos våra barn, men samtidigt kan en mänsklig underklass skapas.

Vår elektroniska kommunikation kan övervakas och censureras fullständigt, och alla kan påtvingas ett enhetligt budskap. Men för vem skulle detta vara bra?

Nya biologiska vapen kan utvecklas. De kan delas. Kanske kommer det att påskynda utvecklingen av vaccin och läkemedel. Men vem tjänar egentligen på detta system? Vem betalar priset för olyckor eller avsiktlig användning? Vore det inte bättre att helt sätta stopp för så kallad ”gain-of-function”-forskning genom restriktioner för finansiering och andra bestämmelser, i stället för att uppmuntra dess spridning?

Det här är viktiga frågor för mänskligheten, och jag uppmuntrar alla att delta i diskussionen.

Ursprungligen publicerad av Brownstone Institute

Suggest a correction