EU-filerna: Vad Elon Musk inte berättar för dig om Twittercensur

”Twitter-filerna” har avslöjat många kontakter mellan amerikanska regeringstjänstemän, Twitter och förfrågningar om repressiva åtgärder av konton eller innehåll, särskilt i samband med påstådd ”desinformation” om covid-19. Vad de inte har avslöjat är att det faktiskt fanns ett formellt regeringsprogram som uttryckligen ägnades åt att ”bekämpa desinformation om covid-19”. Där Twitter, liksom alla andra stora sociala medieplattformar var inskrivna.

Som en del av detta program lämnade plattformarna in månatliga (senare halvårsvisa) rapporter till regeringen om sina censurinsatser. Nedan finns en bild av ett arkiv med rapporterna ”Fighting Covid-19 Disinformation”.

Jag behövde inte hacka mig in på den amerikanska regeringens intranät för att hitta dem. Allt jag behövde göra var att titta på Europeiska kommissionens offentliga webbplats. För regeringen i fråga är trots allt inte den amerikanska regeringen, utan den Europeiska kommissionen.

Rapporterna finns tillgängliga här. För att det inte ska råda några tvivel om att det som det handlar om i ”Fighting Covid-19 Disinformation” är censur – men hur skulle det kunna råda några tvivel? – på kommissionens webbplats anges det att rapporterna innehåller information om ”nedgraderat och borttaget innehåll som innehåller falsk och/eller vilseledande information som sannolikt kan orsaka fysisk skada eller försämra folkhälsopolitiken” (författarens betoning).

I synnerhet Twitter-rapporterna innehåller faktiskt uppgifter inte bara om borttaget innehåll, utan också om direkta avstängningar av konton. Det är just tack vare de uppgifter som Twitter samlade in för att uppfylla EU:s förväntningar som vi vet att 11 230 konton stängdes av enligt Twitters nyligen upphörda Covid-19 Misleading Information Policy. Diagrammet nedan är till exempel hämtat från Twitters senaste (mars-april 2022) rapport till EU. Observera att uppgifterna är ”globala”, dvs. Twitter rapporterade till EU-kommissionen om sin censur av innehåll och konton över hela världen, inte bara i EU.

För att vara tydlig: Det är helt omöjligt att Twitter inte har haft kontakt med EU-tjänstemän om censur av oliktänkande i covid-19, eftersom EU hade ett program som särskilt senare ägnades åt det och Twitter ingick i det. Dessutom är det helt omöjligt att Twitter inte fortsätter att ha kontakt med EU-tjänstemän om censur av innehåll och yttranden på nätet mer generellt.

Detta beror på att EU:s program ”Fighting Covid-19 Disinformation” lanserades inom ramen för dess mer allmänna så kallade uppförandekod för desinformation. Enligt koden har Twitter och andra onlineplattformar och sökmotorer åtagit sig att bekämpa – dvs. undertrycka – vad EU-kommissionen anser vara ”felaktig information” eller ”desinformation”

I juni förra året antogs en ”förstärkt” uppförandekod om desinformation, som skapade formaliserade rapporteringskrav för undertecknare av koden som Twitter. Andra viktiga undertecknare av koden är Google/YouTube, Meta/Facebook och Microsoft, (som bland annat äger LinkedIn – och TikTok).

Den stärkta koden har också skapat en ”permanent arbetsgrupp” för desinformation i vilken alla som undertecknat koden är skyldiga att delta och som leds av ingen mindre än EU-kommissionen själv. I ”arbetsgruppen” ingår också företrädare för EU:s utrikestjänst. (För mer information, se avsnitt IX i koden, med rubriken ”Permanent arbetsgrupp”)

Och som om detta inte vore nog öppnade EU i september förra året en ”digital ambassad” i San Francisco, just för att vara nära Twitter och andra ledande amerikanska teknikföretag. För närvarande delar ambassaden enligt uppgift kontorsutrymme med det irländska konsulatet, vilket enligt Google Maps innebär att den ligger cirka 10 minuters bilresa från Twitters huvudkontor.

Det är därför helt omöjligt att Twitter inte har haft och fortsätter att ha kontakt. Faktiskt omfattande och regelbunden kontakt, med EU-tjänstemän om att censurera innehåll och konton som Europeiska kommissionen anser vara ”felaktiga” eller ”desinformation”, men vi har absolut inte hört något om detta i ”Twitter-filerna”.

Varför inte? Svaret är: eftersom EU:s censur verkligen är statlig censur, dvs. censur som Twitter är skyldigt att utföra vid äventyr av sanktioner. Detta är skillnaden mellan EU:s censur och vad Elon Musk själv har fördömt som ”den amerikanska regeringens censur” Den senare har bestått av knuffar och uppmaningar, men har aldrig varit obligatorisk och kan aldrig bli obligatorisk, tack vare det första tillägget och det faktum att det aldrig har funnits någon verkställighetsmekanism. Varje lag som skapar en sådan verkställighetsmekanism skulle vara uppenbart grundlagsstridig. Därför kan Twitter alltid helt enkelt säga nej.

Men så länge Twitter vill vara kvar på EU-marknaden kan Twitter inte säga nej till EU-kommissionens krav. Detta diskuterades i min tidigare artikel här, är den verkställighetsmekanism som gör uppförandekoden obligatorisk EU:s rättsakt om digitala tjänster (DSA). DSA ger Europeiska kommissionen befogenhet att ålägga böter på upp till 6% av den globala omsättningen på plattformar som den finner bryter mot koden: n.b. global omsättning, inte bara omsättningen på EU-marknaden!

Kommissionen har inte varit blyg med att påminna Twitter och de andra teknikföretagen om detta hot och publicerade därför nedanstående tweet i juni förra året samma dag som den ”förstärkta” uppförandekoden tillkännagavs.

Europa Kommissionen twittrar:
”Uppförande koden gällande missinformation är uppbackad av Lagen om Digital Tjänst, vilket betyder att företag som inte följer detta kan tvingas att betala upp till 6% av deras globala vinst.”

Detta var innan DSA ens hade antagits av Europaparlamentet! DSA har varit det Damokles svärd som hängt över Twitters och de andra onlineplattformarnas huvuden under de senaste två åren, och nu är det lag. När kommissionen har utsett Twitter till en ”mycket stor onlineplattform” – vilket är oundvikligt i dess fall – kommer Twitter att ha fyra månader på sig att visa att man uppfyller kraven, vilket framgår tydligt av nedanstående ”DSA Timeline”.

Dessutom är befogenheten att tillämpa ekonomiska sanktioner inte den enda extraordinära verkställighetsbefogenhet som DSA ger kommissionen. Kommissionen ges också befogenhet att genomföra inspektioner av företagets lokaler utan tillstånd, försegla lokalerna under inspektionens gång och få tillgång till alla ”böcker eller register” som den önskar. (Se artikel 69 i DSA här.) Sådana inspektioner, som tidigare har använts i samband med EU:s konkurrenslagstiftning, kallas i litteraturen för ”gryningsräder” (Se till exempel här.)

Det är därför Elon Musk och ”Twitter Files” är så ordrika om påstådd ”censur från USA:s regering” och så villiga att ”offentliggöra” privata meddelanden från amerikanska regeringstjänstemän, men har hållit sig lämpligt tysta om EU:s censurkrav och inte har offentliggjort privata meddelanden från några tjänstemän eller företrädare för EU. Elon Musk hålls som gisslan av Europeiska unionen, och ingen gisslan som är vid sina sinnens fulla bruk kommer att göra något för att irritera gisslantagarna.

Vad vi får från Elon Musk är upprepade löften om trohet, långt ifrån några tecken på trots mot koden och DSA: som nedanstående tweet som han publicerade efter ett möte med Thierry Breton, kommissionsledamot för EU:s inre marknad, i januari. (För ett tidigare sådant löfte i form av ett gemensamt videomeddelande med Breton, se här)

Elon Musk twittrar: 
”Bra möte med @ThierryBreton angående EU DSA. (Digital Service Act) Då målen är transparens, ansvarstagande & grundlig information som går jämsides med våra. @CommunityNotes kommer vara transformerande för det senare.”

Väljer nu Musk att någonsin tvivla på vad han behöver göra för att uppfylla EU:s krav finns hjälpen alltid nära till hands – faktiskt bara 10 minuter bort. EU:s ”digitala ambassadör” i Silicon Valley, Gerard de Graaf, är nämligen en av författarna till DSA.

Men om Elon Musk är så rädd för att korsa EU, varför har han då återställt så många konton för Covid-19-dissidenter? Var inte det en handling som trotsade EU och särskilt dess program ”Fighting Covid-19 Disinformation”?

Nej, det var det inte.

För det första bör man komma ihåg att Musk ursprungligen hade utlovat en ”allmän amnesti” för alla avstängda konton, (som diskuterats i min tidigare artikel här) fick detta snabbt en sträng och offentlig tillrättavisning från ingen annan än Thierry Breton, och Musk misslyckades med att följa igenom. Istället, i enlighet med Bretons krav, har det skett en återställning av utvalda konton från fall till fall, vilket nyligen har saktat ner till ett droppande.

@OpenVaet, vars eget Twitter-konto fortfarande är avstängt, har upprätthållit en partiell inventering av avstängda Twitter-konton. I skrivande stund har nu endast 99 av de 215 kontona i urvalet, eller ungefär 46 %, återställts. (Se @OpenVaets kalkylblad över fortfarande avstängda och återställda konton här.) Ska vi anta att urvalet är representativt skulle detta innebära att över 6 000 konton totalt fortfarande är avstängda.

Detta är också för att inte tala om den mer lömska formen av censur som är ”synlighetsfiltrering” eller ”shadow-banning” Enligt mottot ”Yttrandefrihet är inte frihet att nå” har Elon Musk aldrig förnekat att Twitter skulle fortsätta att engagera sig i det senare. Många av de återvändande dissidenterna från Covid-19 har märkt en märklig brist på engagemang, vilket har fått dem att undra om deras konton inte i själva verket fortfarande utsätts för oannonserade särskilda åtgärder.

För det andra, och mer till saken, ta ytterligare en titt på arkivet med rapporterna ”Fighting Covid-19 Disinformation” som visas ovan. Det är det kompletta arkivet. Rapporterna från mars-april 2022 är den sista uppsättningen rapporter. I juni förra året, som nämnts här, avbröt Europeiska kommissionen programmet och lade rapporteringen om Covid-19 ”desinformation” i de mer allmänna rapporteringskraven som fastställts enligt den ”förstärkta” uppförandekoden för desinformation.

Vid den här tiden hade de flesta av de mest betungande Covid-19-åtgärderna i EU, (inklusive ”vaccinpass”) redan avslutats och de flesta av de återstående har gradvis rullats tillbaka sedan dess. Elon Musk tillät därmed (vissa) avvikande åsikter om covid-19 på Twitter när det, åtminstone i EU, knappast längre fanns någon offentlig politik att vara avvikande från.

EU:s censurregim som sådan är fortfarande i allra högsta grad på plats, och censuren har inte på något sätt upphört på Twitter. Redan samma kväll som det brasilianska valet hölls den 30 oktober censurerade Twitter lokala rapporter om valfusk. De berömda ”vilseledande” varningsetiketter som en gång hade använts för att sätta rapporter om Covid-19-vaccinskador i karantän dök nu upp igen och insisterade på att enligt icke namngivna ”experter” var Brasiliens val ”säkert och tryggt” (För exempel, se min tråd här.)

Oavsett om det gäller valintegritet/bedrägeri i länder av intresse, kriget i Ukraina eller ”nästa pandemi” för vilken EU redan reserverar mRNA-”vaccinkapacitet”, kan du vara säker på att EU inte kommer att sakna nya ämnen för ”desinformation” som kräver censur och att Elon Musk och Twitter kommer att tvinga till det.

Huruvida denna censur tar formen av direkta avstängningar och borttagning av innehåll eller ”nedgradering” av innehåll och ”synlighetsfiltrering” av konton är en sekundär fråga. Europeiska kommissionen kommer att kunna arbeta fram sådana detaljer med Twitter och de andra plattformarna.

DSA kräver dessutom att plattformarna ger kommissionen tillgång till sina backoffices, inklusive, som Thierry Breton triumferande noterar i ett blogginlägg här, ”den ’svarta lådan’ av algoritmer som är kärnan i plattformarnas system.” Där det framgår av kommissionens webbplats att kommissionen håller till och med på att inrätta ett europeiskt centrum för algoritmisk transparens för att bättre kunna fullgöra sin ”tillsynsroll” i detta avseende.

Det behöver knappast sägas att denna ”transparens” inte omfattar vanliga användare som du eller jag. För oss kommer plattformarnas algoritmiska funktion att förbli en ”svart låda”, men kommissionen kommer att kunna veta allt om den och kräva ändringar för att säkerställa överensstämmelse med EU:s krav.

Ursprungligen publicerad på Brownstone Institute

Suggest a correction