COVID-sprutor kopplade till mer frekventa och potentiellt dödliga blodproppar i buken

Covid-19-vacciner kan göra att trombos i vena splanchnica, en ovanlig typ av blodpropp i buken, blir vanligare och allvarligare, enligt den största publicerade studien i sitt slag.

Covid-19-vacciner kan göra att trombos i vena splanchnicus (SVT), en ovanlig typ av blodpropp i buken, blir vanligare och allvarligare, enligt en studie som publicerats i Hepatology.

Studien är den största som hittills publicerats som ger detaljerad rapportering om SVT i samband med COVID-19-sprutan, skrev författarna.

Forskare från flera europeiska universitet analyserade data som samlats in mellan april 2021 och april 2022 från det internationella samfundet Vascular Liver Disease Group – ett internationellt nätverk av forskare som studerar vaskulär leversjukdom.

De hade som mål att identifiera alla nya och återkommande akuta fall av SVT som kunde kopplas till covid-19-vaccinet.

Forskarna identifierade fallen och beskrev dem i detalj och fastställde parametrar för att avgöra vilka som var sannolika eller säkra exempel på vaccininducerad immun trombocytopeni och trombos (VITT) – en bredare störning som kännetecknas av låga blodplättar och blodproppar orsakade av covid-19-vacciner.

Forskarna jämförde sedan fallen med förekomsten av SVT bland en kohort av patienter som hade vaccinerats före covid-19-pandemin för att förstå hur vaccinerna påverkade frekvensen och svårighetsgraden av SVT.

De identifierade 29 patienter med SVT som inträffade med en median på 11 dagar (intervall 2-76) efter den första (48%), andra (41%) eller tredje (10%) vaccinationen.

Två av patienterna hade VITT och flera andra hade sannolik eller möjlig VITT.

Endast 28 procent av patienterna hade ett underliggande protrombotiskt tillstånd – tillstånd som förknippas med en hög frekvens av blodproppar – jämfört med 52 procent i kohorten före covid-19-pandemin. De fann också att fler patienter i kohorten efter covid-19 krävde mer omfattande tarmresektion än tidigare.

Även om definitiv VITT var sällsynt, skrev författarna, ”identifierades en alternativ orsak till SVT endast i 28% av fallen” och alla fall inträffade inom 11 veckor efter vaccination – vilket tyder på att majoriteten av SVT-fallen ”var oprovocerade förutom den senaste SARS-CoV2-vaccinationen.”

Kardiologen Dr. Peter McCullough sammanfattade de viktigaste resultaten av studien på Substack. ”Jämfört med en större grupp fall under många år före covid-19 var blodpropparna i vaccinet mycket allvarligare och dödligare”, skrev han.

”Den viktigaste lärdomen från detta dokument är att bland de vaccinerade ta buksmärta på allvar och ha en låg tröskel för att få bildbehandling för att diagnostisera splanchniska blodproppar innan de blir dödliga”, tillade han.

Forskarna sa att deras data är viktiga ”med tanke på de pågående globala revaccinationsprogrammen.”

Blodproppar i samband med COVID-spruta inspirerade studien

Efter introduktionen av vaccinerna från Johnson & Johnson (J&J) och AstraZeneca rapporterades VITT, som kännetecknades av omfattande och ofta flerkärlskoagulering på ovanliga platser och i kombination med lågt antal blodplättar.

Dessa rapporter ledde till att J&J:s vaccin drogs tillbaka från marknaden i USA.

AstraZeneca drog också tillbaka sin spruta från marknaden förra veckan, mitt i en grupptalan av personer som skadats av vaccinet, inklusive de som utvecklade VITT. Företaget säger att beslutet att dra tillbaka läkemedlet inte har något samband med stämningen.

En nyligen genomförd metaanalys av VITT efter J&J:s och AstraZenecas vacciner fann 28 rapporterade fall per 100 000 administrerade doser med en dödlighet på 32%. De flesta fallen inträffade inom 5-30 dagar efter vaccinationen, enligt SVT:s studie.

Liknande blodproppar rapporterades – men med lägre frekvens – för Pfizers och Modernas mRNA-vacciner.

Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna från VAERS (Vaccine Adverse Event Reporting System) rapporterades 49 942 blodproppsstörningar mellan den 14 december 2020 och den 26 april 2024.

Av dessa hänfördes 34 549 rapporter till Pfizer, 11 332 rapporter till Moderna och 3 969 rapporter till J&J (marknadsfört under varumärket Janssen). Det finns inga VAERS-rapporter om AstraZenecas vacciner, eftersom de aldrig godkändes i USA.

Historiskt sett har VAERS – det primära statligt finansierade systemet för rapportering av biverkningar av vacciner i USA – visat sig rapportera endast 1% av de faktiska biverkningarna av vacciner.

Baserat på data ifrågasätter författarna säkerheten för kontinuerliga boostershots

För denna studie identifierade forskarna 34 rapporter om möjlig vaccinassocierad SVT, en form av VITT, som beskrev 106 fall. Av dessa fall var 29 akuta första eller återkommande SVT.

Alla koaguleringar i de rapporterade fallen inträffade i portvenen som leder blod från bukorganen till levern, den övre mesenterialvenen som leder blod från tarmarna till levern, mjältvenen som dränerar mjälten eller levervenerna som återför blod från levern till hjärtat.

De flesta patienterna fick antingen Pfizer-BioNTech-vaccinet eller AstraZeneca-vaccinet. Tre patienter fick vaccinerna från J&J, Moderna respektive Sinopharm.

Två patienter hade definitiv VITT, rapporterade forskarna. Bland de övriga patienterna var sju fall av sannolik VITT, två fall av möjlig VITT och 18 fall klassificerades som osannolik VITT.

En av de två patienterna som hade definitiv VITT avled under studien. Två av de 29 patienterna med akut första eller återkommande SVT avled. Tjugofem av de återstående 27 patienterna fortsatte med terapeutisk antikoagulation tillsammans med andra läkemedel.

Ingen av patienterna behövde återinläggas på sjukhuset. Ingen fick heller någon ny covid-19-spruta.

När forskarna jämförde resultaten för kohorterna före och efter covid-19 fann de att patienter som utvecklade vaccinassocierad SVT var betydligt mindre benägna att diagnostiseras med ett redan befintligt koagulationstillstånd och att deras kliniska resultat var allvarligare.

De hade högre dödlighet inom ett år och en högre frekvens av levertransplantationer.

Författarna menar att styrkan med studien är att de genom att samarbeta i ett stort nätverk av forskare fick tillgång till data om patienter från en stor och varierad region.

Studiens svaghet är att det fanns ett litet antal säkra VITT-fall, vilket innebär att de inte kan dra några säkra slutsatser om orsakssambandet mellan covid-19-sprutor och förekomsten av SVT.

Författarna påpekar att många av fallen i deras studie inträffade efter en andra eller tredje covid-19-spruta, vilket väcker farhågor om kontinuerliga boostersprutor.

Suggest a correction