Tror du att antibiotikan i livsmedel minskat? Tänk om.

Industriella fabriksuppfödningar använder rutinmässigt antibiotika, som orsakar onaturlig tillväxt genom att förändra djurens mikrobiom i tarmen. Vissa av dessa tarmbakterier blir antibiotikaresistenta, vilket leder till att det förorenade köttet blir en källa till läkemedelsresistenta infektioner.

I korthet:

• Uppskattningsvis 35 000 amerikaner dör varje år av läkemedelsresistenta infektioner. Globalt sett beräknas antalet dödsfall till följd av läkemedelsresistenta infektioner uppgå till cirka 4,95 miljoner per år.
• När djur får antibiotika orsakar det en onaturlig tillväxt genom att deras mikrobiom i tarmen förändras. I processen blir vissa av dessa tarmbakterier antibiotikaresistenta. Kontaminerat kött kan sedan bli en källa till läkemedelsresistenta infektioner.
• Mellan 2015 och 2017 minskade antibiotikaanvändningen hos amerikanska livsmedelsdjur med 42 %, men den nedåtgående trenden varade inte länge. Mellan 2017 och 2022 ökade antibiotikaanvändningen med 12 %, varav 4,3 % av ökningen skedde enbart under 2022. Andra uppgifter visar att antalet djur som föddes upp under 2022 var lägre än under 2021, så mer antibiotika användes på färre antal djur.
• Antibiotika överanvänds också i stor utsträckning inom humanmedicin och har risker utöver främjandet av läkemedelsresistens. Fluorokinoloner har visat sig öka risken för aortaruptur, vilket kan leda till döden. Flera orala antibiotika har också kopplats till utvecklingen av njursten, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och kolorektal cancer.
• Naturliga antimikrobiella medel som inte verkar främja läkemedelsresistens inkluderar vitlök, ingefära, echinacea, gurkmeja, myrraolja, timjanolja, oreganoolja, kryddnejlikeextrakt, olivbladsextrakt och kolloidalt silver.

Antibiotikaresistenta infektioner är ett kraftigt underskattat hälsohot. Uppskattningsvis 35 000 amerikaner dör varje år av läkemedelsresistenta infektioner.

Globalt sett kan antalet dödsfall till följd av läkemedelsresistenta infektioner vara så högt som 4,95 miljoner per år, och det blir bara värre.

Jordbruket har spelat en central roll i denna trend. År 2020 köptes 69 procent av USA:s antibiotikaproduktion upp av köttindustrin, och de flesta av dessa antibiotika ges till djur som inte är sjuka; de används snarare i profylaktiskt och/eller tillväxtfrämjande syfte.

När djur får antibiotika orsakar det onaturlig tillväxt genom att förändra deras tarmmikrobiom. I processen blir vissa av dessa tarmbakterier antibiotikaresistenta.

Kontaminerat kött kan sedan bli en källa till läkemedelsresistenta infektioner.

Antibiotikaförbud minskar antalet antibiotikaresistenta infektioner hos människor

Regeringar har försökt ta itu med det växande problemet med antibiotikaresistens i årtionden. Europeiska unionen (EU) visade vägen genom att 2006 förbjuda användningen av antibiotika i tillväxtfrämjande syfte.

År 2013 utfärdade USA:s Food and Drug Administration en vägledning som uppmanade jordbrukare att frivilligt börja fasa ut användningen av medicinskt viktiga antibiotika inom animalieproduktionen.

År 2017 uppmanade Världshälsoorganisationen (WHO) bönder att sluta med rutinmässig användning av antibiotika ”för att främja tillväxt och förebygga sjukdomar hos friska djur” för att bevara effektiviteten hos antibiotika som används inom humanmedicin.

Samma år skärpte även den amerikanska regeringen de federala reglerna för att förhindra användning av antibiotika för tillväxtfrämjande ändamål.

Ett år senare, 2018, blev Kalifornien den första amerikanska delstaten att förbjuda rutinmässig förebyggande användning av antibiotika vid produktion av livsmedelsdjur, samt all användning av antibiotika utan veterinärrecept – ett beslut som senare bekräftades ha en positiv inverkan och har minskat förekomsten av cefalosporinresistent E. coli med utökat spektrum i den mänskliga befolkningen med 7,1 % under de följande tre åren.

I Storbritannien däremot – det enda europeiska land där antibiotika fortfarande får användas profylaktiskt på livsmedelsproducerande djur – visar data från U.K. Health Security Agency att prevalensen av allvarliga antibiotikaresistenta infektioner ökade med 2,2 procent mellan 2020 och 2021.

Jämfört med Danmark och Nederländerna använder brittiska grisuppfödare 2,5 gånger mer antibiotika per gris.

I januari 2022 begränsade EU användningen av antibiotika inom jordbruket ytterligare och förbjöd ”alla former av rutinmässig användning inom jordbruket, inklusive förebyggande gruppbehandlingar”.

Antibiotikaanvändningen går i fel riktning

Mellan 2015 och 2017 minskade antibiotikaanvändningen i USA med 42 %, men den nedåtgående trenden varade inte länge. Under åren mellan 2017 och 2022 ökade antibiotikaanvändningen med 12 %, varav 4,3 % av ökningen skedde enbart under 2022.

Som rapporterats av Sentient Media, den 9 januari:

”Uppgifter från Food and Drug Administration visar att försäljningen av medicinskt viktiga antimikrobiella medel som godkänts för användning på husdjur ökade med 4,3% till 6,25 miljoner kilo under 2022.

”Siffran för 2022 är en betydande minskning jämfört med de 8,36 miljoner kilo som såldes 2016, det tidigaste året som visas i uppgifterna. Men siffran för 2022 är högre än alla andra år sedan 2016, vilket indikerar en nyare trend i fel riktning.

”Thomas Van Boeckel, expert på global antimikrobiell användning och resistens hos husdjur, fisk och människor, säger att den uppåtgående trenden indikerar att ’till skillnad från vissa europeiska och asiatiska länder … är USA helt klart inte intresserat av sitt åtagande att hållbart minska antimikrobiell användning hos djur’.

”Uppgifterna, tillägger han, visar att problemet är ”mestadels en gris- och nötkreatursfråga” och det avslöjar ”ett beroende” av boskapssektorn på antibiotika som har ”potentiella konsekvenser för den fortsatta utvecklingen av resistens” ..

”Enligt FACT:s Steven Roach tyder en närmare titt på uppgifterna på att försäljningen kan vara ännu högre. ”Ser man på de mer detaljerade uppgifterna om biomassa … visar det att antalet djur minskade 2022 jämfört med 2021, så när man korrigerar för biomassa är försäljningsökningarna [av medicinskt viktiga antimikrobiella medel] ännu större.”

Antibiotika utgör dolda hälsorisker

Antibiotika överanvänds också massivt inom humanmedicin, vilket också bidrar till utvecklingen av läkemedelsresistens. Felanvändning och överanvändning av antibiotika innebär också att vår hälsa äventyras på andra sätt.

Fluorokinoloner har t.ex. visat sig öka risken för aortadissektion (en reva i väggen i den stora artären som gör att blodet kan flöda mellan skikten) eller aortaruptur, vilket kan leda till döden.

Trots att dessa antibiotika har en ”black box”-varning skrivs fluorokinoloner fortfarande ofta ut för behandling av övre luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner (UVI).

Enligt en undersökning från 2022 är fluorokinoloner faktiskt fortfarande bland de mest förskrivna antibiotika i världen.

Författarna konstaterar att bristen på förståelse för riskprofilen för denna antibiotikaklass utsätter patienterna för risker, och att det finns ”ett stort behov” av att initiera utbildningskampanjer bland vårdpersonal för att förhindra onödig patientskada.

Fluorokinoloner, tillsammans med nitrofurantoin, cefalosporiner, sulfas och bredspektrumpenicilliner, har också kopplats till utvecklingen av njursten.

Sambandet är mest uttalat bland yngre barn och, med undantag för bredspektrumpenicillin, förblir denna risk statistiskt signifikant i upp till fem år efter exponeringen.

Studier har också visat ett samband mellan orala antibiotika och IBD och kolorektal cancer, sannolikt på grund av störningar i tarmmikrobiomet.

Enligt forskning som presenterades vid konferensen Digestive Disease Week i San Diego, Kalifornien, i maj 2022 var användning av antibiotika förknippad med en 64-procentig ökad risk för att utveckla IBD, och risken ökade med ytterligare doser.

Jämfört med dem som inte hade tagit någon antibiotika under de senaste fem åren ökade risken för IBD med 236 procent hos dem som hade fått fem eller fler antibiotikarecept.

Och även om alla antibiotikaklasser förknippades med ökad risk för IBD, tog fluorokinoloner återigen ledningen och hade det starkaste sambandet.

Naturliga antimikrobiella medel till undsättning

Med tanke på de många riskerna rekommenderar jag att antibiotika endast används som en sista utväg. Den goda nyheten är att många naturliga växtbaserade läkemedel hjälper till att döda bakterier utan att riskera att bygga upp resistens, inklusive följande.

• Vitlök – Vitlök har använts för att bekämpa bakterie- och parasitinfektioner i århundraden. Enligt en översikt från 2014 har vitlök visat sig vara effektivt mot ”en uppsjö av grampositiva, gramnegativa och syrafasta bakterier”, inklusive men inte begränsat till Salmonella, E. coli, Klebsiella, Clostridium och vankomycinresistenta enterokocker.

Det är viktigt att notera att vitlök ”utövar en differentierad hämning mellan gynnsam tarmmikroflora och potentiellt skadliga enterobakterier”, vilket innebär att den hämmar dåliga bakterier medan den lämnar goda bakterier i fred.

Forskning stöder också användningen av vitlök och vitlöksderivat vid kroniska infektioner i ytter- och mellanörat. Vitlöksinfuserade oljor finns i handeln, men det är också enkelt att göra egna.

• Ingefära – En studie från 2020 visade att eterisk ingefärsolja var effektiv mot E. coli och S. aureus, två bakterier som är involverade i parodontala infektioner.

En annan studie visade att ett ingefärsextrakt på 10 % effektivt dödade Streptococcus mutans, Candida albicans och Enterococcus faecalis, som också är inblandade i orsakandet av orala infektioner. Mer än ett dussin andra bakterier är också sårbara för dess effekter, liksom ett antal biofilmer.

Ingefära är inte lämpligt för barn under 2 år, och vuxna bör inte ta mer än 4 gram ingefära per dag. Gravida kvinnor rekommenderas att begränsa sitt intag till 1 gram per dag.

• Echinacea – Enligt Mount Sinai Hospital kan echinacea extrakt användas för att behandla ”urinvägsinfektioner, vaginal jäst (candida) infektioner, öroninfektioner (även känd som otitis media), fotsvamp, bihåleinflammation, hösnuva (även kallad allergisk rinit), samt långsamt läkande sår.”

Som en allmän rekommendation för infektion, ta det tre gånger om dagen i högst 10 dagar.

• Gurkmeja – En av de viktigaste beståndsdelarna i gurkmeja är berberin, känd för sina potenta antibakteriella egenskaper. Berberin dödar främst grampositiva bakterier, inklusive meticillinresistent Staphylococcus aureus, eller MRSA.

Enligt Mount Sinai rekommenderas inte gurkmeja för gravida eller ammande kvinnor, och de med högt blodtryck, leversjukdom eller hjärtsjukdom bör diskutera dess användning med sin läkare, eftersom det kan störa mediciner som ordineras för dessa tillstånd.

Potentiella biverkningar inkluderar irritation av hud, mun, hals och vagina samt ökad känslighet för solljus.

• Myrraolja – När ett antibiotikum misslyckas med att döda alla bakterier kan man få bakteriella persisterceller som inte växer till sig. Även om dessa persisterceller inte genomgår genetiska förändringar som gör dem resistenta mot antibiotika, bildar de ofta biofilmer och är en viktig orsak till kroniska låggradiga infektioner.

Det är här myrraolja verkligen gör nytta, eftersom forskning visar att den företrädesvis dödar dessa icke-närväxande persisterceller och gör det utan risk för att främja resistens. Annan forskning tyder på att den kan vara användbar vid behandling av gingivit, behandlingsresistent trichomoniasis vaginalis (en sexuellt överförbar sjukdom) och borrelia.

• Timjan (inklusive eterisk timjanolja) – Timjanolja har antibakteriella, antibiofilms-, antivirala, svampdödande och antiseptiska egenskaper. Se dock till att du använder antingen standardiserade timjanberedningar eller eteriska oljor som uppfyller kraven i nationella farmakopéer.

I timjanpreparat bör halten av tymol och karvakrol vara minst 40 %. I eteriska oljor vill man ha 37 till 55 % tymol och 0,5 till 5,5 % karvakrol.

• Oreganoolja – Oreganoolja har visat sig vara effektiv mot bakterier som Streptococcus mutans, som orsakar hål i tänderna, samt 11 olika multiresistenta bakterier, inklusive MRSA, och deras biofilmer. Tester har bekräftat att upprepad användning av oreganoolja inte leder till resistens, vilket gör den till ett användbart botemedel vid behandling av sår.
• Kryddnejlikeextrakt – Forskning har visat att etanoliskt kryddnejlikeextrakt ger bredspektrumhämning mot både gramnegativa och grampositiva UVI-framkallande patogener som Proteus mirabilis, Staphylococcus epidermidis, S. aureus, E. coli och K. pneumoniae.
• Olivbladsextrakt – Olivbladsextrakt har visat sig vara effektivt mot bakterier som Klebsiella, Staphylococcus aureus, E. coli och Salmonella.
• Kolloidalt silver – Kolloidalt silver har ansetts vara ett effektivt naturligt antibiotikum i århundraden, och forskning tyder på att det till och med kan hjälpa till att utrota multiresistenta grampositiva och gramnegativa bakterier.

Ursprungligen publicerad av Mercola.

De åsikter och synpunkter som uttrycks i denna artikel är författarnas egna och återspeglar inte nödvändigtvis åsikterna hos Children’s Health Defense.

Suggest a correction