Frankrike är det sista landet i Europa som återanställer sin ovaccinerade vårdpersonal – men på vilka villkor?

I augusti 2021 röstades en lag igenom i Frankrike som krävde att sjukvårdspersonal måste vaccineras mot Covid-19. Den trädde i kraft den 15 september. De som vägrade att låta sig genomgå vad de ansåg vara en experimentell injektion fick veta att de inte längre fick vistas på sin arbetsplats. Liknande lagar har också röstats igenom i andra länder som Italien, Grekland och i flera delstater i USA. Frankrike tycks dock ha lyckats med en ”bedrift” som inget annat land vågat försöka…

När världen öppnades upp efter krisen, när ansiktsmaskerna och vaccinations-föreskrifterna slopades på de flesta ställen och alla började leva igen, höll den franska regeringen fast vid de obligatoriska vaccinationerna för vårdpersonal – i lugn och ro och utan någon större uppmärksamhet i media – och i motsats till vad som gällde i andra länder. Månaderna gick och vetenskapliga bevis bekräftade det som de flesta redan visste: vaccinerna mot coronaviruset skyddade varken mot spridning eller återinfektion. Det som sjukvårdstjänstemännen hade hävdat var ”grunden” för de obligatoriska vaccinationerna hade helt enkelt försvunnit.

Och dagarna, veckorna och månaderna gick utan att politiken ändrades. Lokala sammankomster hölls till stöd för de avstängda arbetarna, pengar, mat och kläder samlades in för att hjälpa de behövande som inte visste hur de skulle kunna betala sitt lån eller sin hyra och ibland inte ens sina matvaror. Många var tvungna att förlita sig på familj och vänner för att överleva, andra gick i förtidspension. Vissa lämnade Frankrike för att arbeta utomlands, vissa flyttade vidare och bytte karriär, vissa sov i sin bil för att försöka få pengarna att räcka till, och tyvärr tog vissa till slut sina egna liv i förtvivlan…

Deras status som ”avstängda” nekade dem rätt till lön eller arbetslöshetsersättning. De hade fortfarande ett kontrakt och befann sig i ett limbo, de var inte arbetslösa, men tjänade inte ett öre. Det svåraste var kanske tystnaden – en stor del av den franska befolkningen, för att inte tala om världsbefolkningen, visste inte att de var avstängda och vad det innebar. Om du nämnde det för någon sa de bara att de inte kunde tro att det var sant, de trodde att du hade misstagit dig.

Förutom de läkare, sjuksköterskor, tandläkare, gynekologer, kirurger osv. som tog hand om patienterna direkt, fanns det även andra yrkesgrupper som var tvungna att lämna sina jobb om de inte var vaccinerade. Brandmän, administrativ personal som arbetade inom hälso- och sjukvården – alla yrkesgrupper med kopplingar till sjukvården och som var ovaccinerade fick gå, för att inte tala om alla studenter som inte kunde fortsätta sina medicinska studier eftersom de inte kunde få praktikplats när de var ovaccinerade.

Det är svårt att säga hur många ”avstängda” det verkligen finns.

Regeringen nämner gärna siffror som 3 000, andra icke-statliga uppskattningar går så högt som 15 000. Det verkliga antalet ligger förmodligen någonstans däremellan.
Politiska enheter i det franska parlamentet försökte under hösten och vintern 2022 att ta upp frågan om återanställning av de avstängda, men utan resultat.

I februari 2023 skickade doktor Gregory Pamart ett videomeddelande till världen, i hopp om att få internationell uppmärksamhet om det pågående politiska järngreppet i sitt land. Den 11 mars ägde också en stor sammankomst rum i Lyon med avstängd vårdpersonal och aktivister från hela Frankrike som förenades för att göra sina röster hörda.
Denna video innehåller doktor Pamarts meddelande, arrangörerna av evenemanget som förklarar hur brådskande det är att ge franska sjukhus en fullständig översyn och återanställa de avstängda vårdarbetarna, samt bilder från demonstrationen i Lyon.

Slutligen, efter 18 plågsamma månader, den 30 mars 2023, ändrade HAS – La Haute Autorité de Santé – sin rekommendation. Vaccinet covid-19 rekommenderas endast och är inte längre obligatoriskt för sjukvårdspersonal.
Frågorna som återstår är villkoren för återanställning – kommer de att få tillbaka sina obetalda löner? Kommer lagen från den 5 augusti att upphävas eller bara skjutas upp? Kommer de som väljer att återgå till sina arbeten kunna övervinna den utfrysning och det utanförskap som de har utsatts för?

Vad som än händer är en sak säker: de modiga män och kvinnor som stod upp för sin kroppsliga autonomi, sin frihet att säga nej till en experimentell behandling och som har stått på sig fram tills nu till ett stort personligt pris, kommer för alltid att vara hjältar. Det krävs ett enormt mod för att göra vad de har gjort, och genom sina handlingar har de inspirerat tusentals människor att också kämpa för sin rätt till medicinsk frihet.

Suggest a correction