Terrängteorin kontra bakterieteorin – en ny syn på en gammal princip
Källa: The Epoch Times, Emma Tekstra, 05 maj 2024
Teorin om att en stark och frisk kropp håller sjukdomar i schack håller på att återuppstå som en grund för att upprätthålla välbefinnande och bekämpa potentiella sjukdomar.
Synen på hälsa
En stor del av den moderna medicinen styrs av ”Germtheory”, bakterieteorin om sjukdomar – ett ramverk som ledde till utvecklingen av de första antibiotika på 1940-talet. Även om denna teori har räddat miljontals människor från dödliga infektioner, visar den nuvarande explosionen av kroniska sjukdomar på dess brister.
Den nästan bortglömda modellen ”Terraintheory”, terrängteorin presenterades ungefär samtidigt, och får nu äntligen den uppmärksamhet den förtjänar och den kan komma att dominera nästa utvecklingsstadie inom medicinen. Som individ kan man anamma terrängteorins principer för att reversera sjukdomar och hålla sig frisk.
Vad är terrängteorin?
Medan bakterieteorin hävdar att sjukdom beror på en specifik bakterie och att vi bara blir friska om vi förstör bakterierna, hävdar terrängteorin att en försvagad kropp drar till sig sjukdomar medan en frisk kropp motstår dem. De två teorierna jämförs ofta med analogin med ett akvarium. Om ens fisk är sjuk skulle bakterieteorin innebära att man bör isolera fisken och kanske tillsätta antibiotika eller ett vaccin. Terrängteorin menar: ”Rengör akvariet!”
Våra kroppar är vår terräng. För att hålla terrängen frisk måste vi ge den näringsrik och giftfri mat, träna musklerna genom regelbunden rörelse, ge den möjlighet att vila och reparera sig genom tillräcklig sömn och ge våra sinnen och själar energi genom positiva sociala interaktioner.
Terrängteorins principer gör dock mer än att hålla oss friska. De kan användas för att återställa hälsan när vi väl har blivit sjuka. Medan fokusering på en enda orsak, t.ex. en patogen, lämpar sig väl för en affärsmodell som stöder läkemedel, betonar en holistisk hälsosyn livsstilen, vilket stöds av terrängteorin, och lägger lösningen till stor del i våra egna händer.
Bakterieteorin under mikroskopet
Det råder ingen tvekan om att antibiotika har räddat många liv. Bakterieteorin ökade vår förståelse för att vi delar den här världen med små mikrober som vi inte kan se men som kan göra oss sjuka. Nyare vetenskap som belyser vikten av vårt mikrobiom ger dock gott om bevis för att bakterieteorin i bästa fall är ofullständig och kortsiktig.
Vårt mikrobiom eller mikrobiota är en referens till de biljoner bakterier, virus, svampar och parasiter som finns i och på våra kroppar. De allra flesta av dessa organismer bidrar till att vi mår bra och påverkar en mängd olika processer i våra kroppar. I själva verket har det visat sig att en avsaknad av sådana nyttiga bakterier driver på sjukdomar och gör oss mer mottagliga för patogena mikrober och kroniska sjukdomar.
Antibiotika slår inte bara ut många av våra nyttiga bakterier, utan den moderna medicinen har extrapolerat grunderna i bakterieteorin för att identifiera andra typer av läkemedel som kan bekämpa enskilda sjukdomar. Nu finns det dock bevis för att många av dessa mediciner också har en negativ inverkan på vårt mikrobiom. Det har också visat sig att läkemedel utarmar viktiga näringsämnen i våra kroppar, vilket ytterligare påverkar vår terräng.
Spännvidden mellan bakterieteorin och terrängteorin kan handla om timing. Det tar tid att städa upp i terrängen när en sjukdom har brutit ut. Det krävs att vi lär oss nya vanor, ändrar vårt sätt att äta eller spendera vår tid – kanske att vi bearbetar tidigare trauman. I vissa fall innebär det att vi måste förändra vår miljö eller lära oss ny information. Terrängbehandling fungerar inte bra för omedelbart livshotande tillstånd eftersom den tar tid att etablera.
Det är därför det aldrig är för tidigt att rensa upp i terrängen och det är bäst att inte vänta på att ett akut tillstånd ska slå till – oavsett om det beror på en massiv infektion, cancer som inte kan opereras eller en hjärtattack. Om man anammar principerna för holistisk terrängteori kommer man alltid att ha goda chanser att undvika den här typen av diagnoser, eller åtminstone att återhämta sig snabbare.
Exempel på terrängteorin i praktiken
COVID-19 svårighetsgrad och utfall
Principerna för terrängteorin visades till fullo under COVID-19-pandemin. Data som samlades in i Kina redan i april 2020 och publicerades i en artikel i en diabetestidskrift i juni 2020 förklarade fysiologin bakom observationerna att majoriteten av de människor som lades in på sjukhus med allvarlig sjukdom, och ännu fler av dem som dog av dödlig infektion, hade en samsjuklighet i form av fetma, diabetes och hjärtsjukdom. Många liknande studier genomfördes runt om i världen under de månader och år som följde.
På senare år har vi börjat använda termen ”lång-COVID” för att beskriva de symtom som uppstår långt efter att den ursprungliga infektionen har passerat. Det har dock länge varit känt att virusinfektioner kan leda till sequelae (sekundära symtom eller ett tillstånd som uppstår separat från den primära sjukdomen).
Terrängteorin ger oss en förklaring till varför en av tre personer som utsätts för samma bakterie inte blir sjuk alls, en blir sjuk men återhämtar sig snabbt, medan den tredje får ett långvarigt tillstånd eller en funktionsnedsättning.
Även om det sällan är en aspekt av terrängen som är grund för sjukdom eller hälsa, identifierades en brist på D-vitamin snabbt som en risk för att bli svårt sjuk i covid-19. D-vitamin, som enkelt kan mätas i blodet och åtgärdas med ett högkvalitativt tillskott, kunde ha misstagits för att vara ett botemedel mot bakterien.
D-vitamin är dock inblandat i så många kroppsliga processer att brist på det kan leda till alla typer av sjukdomar, inklusive cancer, vilket understryker hur viktiga näringsämnen är för att upprätthålla en frisk terräng.
Borrelia
Borrelia orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi och överförs till människor vanligen genom bett av infekterade fästingar. Konventionell medicin som arbetar enligt bakterieteorin erbjuder en antibiotikakur för att bekämpa infektionen.
Men enligt International Lyme and Associated Diseases Society är Borrelia ofta ett mycket mer komplext tillstånd som inte går att bota med antibiotika. I stället krävs en multisystembehandling i linje med terrängteoretiska principer för att hjälpa kroppen att hantera infektionen.
Faktum är att de bredspektrumantibiotika som ofta används för Borrelia kan motverka kroppens egna läkningsmekanismer och skapa fler problem för patienten, särskilt genom att störa mikrobiomet.
Som diskuterats ovan angående virus är en frisk kropp bättre rustad att klara av en infektion från en bakterie som Borrelia än en kropp som redan är skadad av dålig kost, exponering för gifter, en stillasittande livsstil eller onödig stress.
Att ta itu med dessa faktorer som en del av behandlingen är definitivt att rekommendera, men att inta en proaktiv inställning till kroppens underliggande hälsa innan man möter bakterien är oändligt mycket bättre. Förebyggande åtgärder, genom att ta hand om vår terräng, ger vår kropp den bästa chansen att kunna ta itu med patogenen med det utbud av gudagivna försvarssystem som förekommer naturligt i våra kroppar.
Barnsjukdomar
Den kanske mest välkända kontroversen mellan bakterieteorin och terrängteorin är den historiska bakgrunden till infektionssjukdomar hos barn, t.ex. mässling. Argumentet har återuppstått med de ökande fallen av mässling de senaste åren i USA och Europa.
Även om mässling kan vara en allvarlig sjukdom och fortfarande står för uppskattningsvis 100.000 dödsfall årligen runt om i världen – främst i de fattigare länderna i Afrika och Sydostasien – är det allmänt erkänt att näring, eller brist på sådan, spelar den största rollen för sjukdomens svårighetsgrad.
Det är värt att gräva i mässlingens historia för att få en korrekt bild av hur dödligheten i mässling hade sjunkit långt innan ett vaccin kom ut på marknaden. Både historiska och nyare bevis bekräftar att förbättrad nutrition, och i synnerhet vikten av vitamin A, är avgörande för att både förebygga mässling och minska dess svårighetsgrad.
C-vitamin är ett annat livsviktigt näringsämne, särskilt när man bekämpar en virussjukdom, vilket förklaras i Dr Thomas E. Levys skrifter. C-vitamin, som går under det vetenskapliga namnet askorbinsyra, är en kraftfull antioxidant som är viktig för att bibehålla kärlens integritet. C-vitamin förbrukas snabbt när kroppen bekämpar en virusinfektion, vilket är anledningen till att många infektioner kan leda till blödningskomplikationer och effektivt framkalla skörbjugg hos patienten. Effekten av intravenöst C-vitamin i hög dos vid behandling av sepsis understryker hur viktig terrängen är för att förebygga och behandla infektionssjukdomar.
Kroniska tillstånd
Den kraftiga minskningen av antalet infektionssjukdomar under det senaste halvseklet har ersatts av en dramatisk ökning av antalet kroniska sjukdomar. I USA uppskattar Centers for Disease Control and Prevention att 60 procent av amerikanerna lever med en eller flera kroniska sjukdomar som diabetes, cancer och hjärt- eller njurproblem.
Även om det är allmänt erkänt att livsstilen och att hålla terrängen frisk är viktiga faktorer för dessa tillstånd, fortsätter man att praktisera medicin som om bakterieteorin vore svaret. När man väl har fått en diagnos är det mycket mer sannolikt att man får ett recept på ett eller flera läkemedel för att behandla det, än att an får en utbildning om vikten av att förbättra sin kropps terräng.
Medan hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes får mest uppmärksamhet i media lider miljontals människor av försvagande autoimmuna tillstånd som reumatoid artrit, lupus, Crohns sjukdom, psoriasis, celiaki, Hashimotos sköldkörtelinflammation och närmare hundra andra autoimmuna tillstånd som du kanske aldrig har hört talas om. Även om benämningarna skiljer sig åt är de underliggande processerna desamma – kroppen attackerar i princip sig själv.
Autoimmunitet kan påverka alla celler, organ, vävnader eller till och med ett enzym eller hormon som produceras av kroppen. Det är som om våra immunsystem har vänts mot oss, vilket ger tyngd åt möjligheten att vår besatthet av bakterieteorin och de verktyg som den initierat stör de medfödda mekanismer som terrängteorin påvisar.
Viktiga slutsatser
Medan den moderna medicinen fortsätter att vara beroende av de verktyg och filosofier som utvecklats från bakterieteorin, kan vi ta saken i egna händer och förstå att vår personliga terrängs hälsa är lika viktig – om inte viktigare – för att motverka sjukdom eller hålla oss friska. Några andra viktiga slutsatser från denna pågående debatt är:
- Historien är vår lärare. Dagens avancerade verktyg utesluter inte det förflutnas observationer och idéer.
- Vetenskap utvecklas ständigt. Konkurrerande teorier för oss vanligtvis närmare sanningen än en enda teori ensam.
- Människokroppen är oändligt komplex. Läkare och vetenskapsmän kan ge intryck av att de förstår vissa aspekter av livet och hälsan, men det finns alltid mer att lära sig om Guds fantastiska skapelse.
- Ett naturligt förhållningssätt till hälsa och läkning kan ge bättre långsiktiga resultat än en arsenal av människoskapade läkemedel. Arbetar man tillsammans med Guds design är det mer sannolikt att man kan balansera terrängen och upprätthålla en god hälsa än om man fokusera bara på att eliminera en extern syndabock.
