Forskare presenterar resultaten av det nya COVID sa-mRNA-vaccinet
Nya studieresultat offentliggör uppdaterade resultat från en uppföljningsanalys av en fas 3-studie som utvärderade boosterdosen av ARCT-154. Forskarna rapporterade att ARCT-154 gav ett längre immunsvar 6 månader före vaccination för att förhindra infektion av Wuhan stammen och Omicron BA.4/5.
Studieförfattarna noterade att ARCT-154 är den första godkända självamplifierande messenger RNA (sa-mRNA) COVID-19-immuniseringen. Skillnaden mellan mRNA- och sa-mRNA-vacciner är självamplifiering, och sa-mRNA-vacciner kan hjälpa kroppen att tillverka mer mRNA och protein för att öka immunförsvarets respons – båda ger skydd mot infektionssjukdomar.
ARCT-154 jämfördes med Comirnaty (Pfizer) och administrerades med en sjättedel av dosen i en randomiserad, dubbelblind, aktivt kontrollerad studie som genomfördes i Japan på 11 platser, enligt studieförfattarna.
Få boende och personal på vårdhem har fått det senaste COVID-vaccinet
KFF-analys visade att trots att över en femtedel av alla amerikanska COVID-19-dödsfall inträffade i långtidsvårdsanläggningar var det den 14 januari 2024 endast 38% av de boende och 15% av personalen som var ”uppdaterade” med sina COVID-19-vacciner, vilket CDC definierar som att ha fått det uppdaterade vaccinet från hösten 2023. Dessa nivåer är lägre än upptaget för 2022-vaccinet.
Denna datanotering finner också lägre upptagning för vinstdrivande anläggningar och statliga upptagningar som varierar från 20% till 63%. Data för denna analys inkluderar 14.318 vårdinrättningar (96% av alla vårdinrättningar, hem till 1,2 miljoner boende) som hade rapporterat COVID-19-vaccinationsdata från och med den 21 januari 2024.
Upptaget av det senaste covid-19-vaccinet är lägre bland boende och personal på vårdinrättningar än upptaget var för vaccinet hösten 2022: Endast 38% av de boende och 15% av personalen har fått det nya vaccinet.
Som jämförelse kan nämnas att vid samma tidpunkt förra året hade 50% av de boende och 22% av personalen fått det uppdaterade vaccinet. Dessa siffror motsvarar den andel som fick de nyligen tillgängliga covid-19-vaccinerna, 18 veckor efter att varje spruta gjordes tillgänglig för allmänheten. Dessa siffror är mycket lägre än de 87% av boende och 88% av personalen som hade fått sin primära vaccinationsserie vid utvärderingen i september 2022.
Den 1 januari 2024 ändrade CDC sitt sätt att samla in data för att beräkna andelen personal som är uppdaterade med sin COVID-19-vaccination. CMS rapporterar att det kan ta lite tid för anläggningarna att anpassa sig till den nya metoden.
Mikael Dolsten är alltid ”öppen för förändring” när han förbereder Pfizers inträde i den andra vågen av fetma
Om du frågar Pfizers chefsforskare Mikael Dolsten, M.D., Ph.D., vad nästa pandemi kommer att vara, kommer du bli förvånad över svaret. Det är varken en virus- eller luftvägssjukdom, och den är faktiskt här redan nu. Det är fetma, och lyckligtvis finns det äntligen läkemedel för att behandla den.
Pfizer missade den första vågen på den globala marknaden för läkemedel mot fetma. Konkurrenterna Eli Lilly och Novo Nordisk ligger mycket längre fram med de injicerbara läkemedlen Zepbound respektive Wegovy. Men Dolsten och co. räknar med att kunna ta igen försprånget tack vare Pfizers bakgrund inom utveckling av orala läkemedel med små molekyler.
Det ledde till tre olika orala GLP-läkemedel, som en dag kan bli en viktig del av Pfizers portfölj. Längst har man kommit med danuglipron, som befinner sig i fas 2b. Men även med Pfizer-organisationens tyngd har fetmaprogrammet stött på en del problem.
En av kandidaterna, lotiglipron, stoppades förra året efter att problem med leversäkerhet uppmärksammats. Pfizer fokuserade sedan på danuglipron, trots att mer än hälften av de personer som tog läkemedlet två gånger om dagen i ett halvtidstest hoppade av på grund av oacceptabilitet. Omkring 40% hoppade också av från placebogruppen.
Upp till 73 procent av de personer som tog danuglipron rapporterade illamående. Andelen kräkningar och diarré uppgick till 47% respektive 25%.
Försök ger miljoner hopp om att spruta kan förebygga reumatoid artrit
Forskare har upptäckt en spruta som kan förhindra reumatoid artrit (RA), en utveckling som experter säger kan ge hopp till miljontals som riskerar att drabbas av sjukdomen.
RA är en kronisk sjukdom som orsakar inflammation i kroppen och utlöser smärta i lederna. Enligt Världshälsoorganisationen drabbas cirka 18 miljoner människor i världen av sjukdomen, som kan leda till problem med hjärta, lungor eller nervsystemet.
Nu har forskare funnit att ett befintligt läkemedel mot RA, som patienterna kan injicera i magen eller låret, kan bidra till att bromsa utvecklingen hos personer med tidiga symptom eller stoppa den helt och hållet.
Abatacept ordineras till personer som redan har RA, men ett team under ledning av King’s College London undersökte om det kunde förebygga sjukdomen hos personer som bedömdes vara i riskzonen. Läkemedlet – som ges via dropp på sjukhus eller som veckoinjektioner i hemmet – verkar genom att rikta in sig på orsaken till inflammationen.
Replicates srRNA-vaccin mot rabies effektivt i fas 1
San Diego-baserade Replicate Bioscience, ett företag i klinisk fas, rapporterade på onsdagen att dess självreplikerande RNA (srRNA) rabiesvaccin inducerade starka immunsvar i klinisk fas 1-studie, även vid extremt låga doser – doser som innehöll bråkdelar av den volym som finns i COVID-vacciner med budbärar-RNA på marknaden.
Företaget rapporterade att det experimentella vaccinet vid alla tre testade doser – som gick från 10 mikrogram, en tredjedel av volymen av Pfizers COVID-vaccin, ner till extremt låga 0,1 mikrogram – inducerade neutraliserande antikroppstiter på nivåer som överskred Världshälsoorganisationens definierade surrogatnivå för skydd mot rabiesvirus. (Enligt Replicates pressmeddelande genererade ”de flesta” mottagarna av 0,1 mikrogram-dosen antikroppstiternivåer som uppfyllde WHO:s standard.)
Vaccinet, RB1-4000, tolererades väl vid alla testade doser, utan några allvarliga biverkningar bland de 84 personer som deltog i studien. ”Dessa resultat har överträffat våra förväntningar och visar kraften och potentialen i vår srRNA-teknik”, säger VD Nathaniel Wang.
Nya cancervacciner kan behandla vissa typer av bukspottkörtelcancer, kolorektal cancer och andra dödliga former av sjukdomen
Scientific American rapporterade:
Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste cancerformerna, men ett nytt experimentellt terapeutiskt vaccin verkar lovande för personer med den vanligaste formen av sjukdomen.
I januari publicerade forskare resultaten av en fas 1-studie som omfattade personer med så kallad KRAS-muterad bukspottkörtelcancer eller kolorektal cancer som löpte hög risk för återfall och visade tidiga tecken på tumöråterfall. Det nya vaccinet levererar tumörriktade molekyler direkt till lymfkörtlarna. Där aktiverar det T-celler, immunceller som spelar en avgörande roll i kroppens sjukdomsbekämpning.
I studien ingick 25 personer med pankreas- eller kolorektalcancer som tidigare hade genomgått kirurgi, varav sju även hade fått strålbehandling. De fick upp till 10 doser av vaccinet ELI-002, och resultaten var lovande: 84% av alla deltagare hade positiva T-cellssvar – och alla de som fick högre doser hade ett svar. Resultaten av studien, som finansierades av det Bostonbaserade bioteknikföretaget Elicio Therapeutics, publicerades i Nature Medicine.
Detta är bara det senaste exemplet på hur forskare använder vacciner för att bekämpa vanliga men dödliga cancerformer. Vinod Balachandran vid Memorial Sloan Kettering Cancer Center (MSK) och hans kollegor använde mRNA-teknik – som den som används i covidvaccinerna – för att bekämpa bukspottkörtelcancer. Resultaten av deras fas 1-studie publicerades i maj 2023. Och i december förra året meddelade företagen Moderna och Merck positiva resultat från sin senaste studie av ett mRNA-vaccin som används i kombination med immunterapiläkemedlet Keytruda för behandling av melanom.
CARB-X beviljar 1,2 miljoner USD för utveckling av orala antibiotika mot resistenta infektioner
CARB-X meddelade idag att man beviljar forskare vid Harvard University 1,2 miljoner dollar för att utveckla orala antibiotika för antibiotikaresistenta infektioner i de nedre luftvägarna samt hud- och andra mjukvävnadsinfektioner (SSTI).
Anslaget till Andrew G Myers Research Group vid Harvards institution för kemi och kemisk biologi kommer att stödja utvecklingen av orala lincosamidantibiotika som har förbättrats syntetiskt för att övervinna bakteriella försvarsmekanismer.
Infektioner i de nedre luftvägarna var den fjärde vanligaste dödsorsaken globalt under 2019, enligt Världshälsoorganisationen, och orsakade uppskattningsvis 2,6 miljoner dödsfall. SSTI står för 31% av alla vårdrelaterade infektioner. De bakterier som orsakar dessa infektioner blir alltmer resistenta mot förstahandsantibiotika, särskilt i resurssvaga miljöer.
Erin Duffy, Ph.D., CARB-X:s chef för forskning och utveckling, noterade att mer än 70% av de antibiotika som lanserats sedan 2010 saknar ett oralt alternativ.
Suggest a correction
